Sub 40 på Nyårsloppet

Eftersom det idag var tredje gången jag sprang sub 40 på tre månader kan det låta som att jag tycker det är lätt att springa sub 40. Det tycker inte jag. Jag fick slita ordentligt för att springa Nyårsloppet på 39.50. Visst, det blev pers med 1 sekund, och visst är det sub 40, men om ni visste hur trött jag var efter 7-8 kilometer så hade ni förstått att sub 40 inte är en självklarhet.

Uppvärmning inför loppet

För mig är det vid 7-8 kilometer som loppet avgörs. Det är där jag måste börja "bita ihop". Det är där det börjar göra ont. Det är där jag börjar få riktigt mycket mjölksyra. Idag var det också där loppets tyngsta backe fanns. Idag var det också där flera Vallentunalöpare, som hade sprungit 5 km, stod och hejade på oss 10-kilometerslöpare.

Först sprang jag förbi Lars S, Tomas J, Mattias W (och någon till) som skrek, - Bra, kom igen!
Hundra meter efter det stod Josefin W, Caroline B (och någon till) och hejade. - Du tar dom i backen!, skrek dom. Innan backen hade jag tre löpare framför mig. Efter backen hade jag tre löpare bakom mig.

Jag efter 9.5 kilometer

En av de löpare jag sprang om i den där backen var Sten. Sten träffade jag första gången i startfållan på New York Marathon 2010, och nu sågs vi igen. Efter loppet kom Sten fram till mig och sa, - Det var faktiskt bra att du sprang om mig, jag tog rygg på dig och hade aldrig klarat sub 40 om jag inte hade haft din rygg att springa på. Vad lär man sig av det? Jo, att man aldrig ska släppa en rygg när det är 2 kilometer kvar på ett lopp!

Robert körde så det rykte

Kul var det också att träffa Robert igen. Det var länge sen, eller nja, ska jag vara helt ärlig var det på Stockholm Triathlon i somras. Robert fick i alla fall en riktigt fin tid under 47 minuter.

Då så, då var det här det sista från mig det här året. Som avslutning vill jag önska Er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Tankar inför Nyårsloppet

I morgon är det dags för Nyårsloppet. Har tidigare skrivit att jag ska satsa på sub 40 och det står jag för. Jag försöker alltid springa sub 40 på millopp. Som vanligt innan lopp känner jag mig lite osäker på min kapacitet. Kommer jag att klara sub 40? Vi får se, jag känner ingen större press, men det skulle vara kul att avsluta året med ett sub 40 lopp. Extra kul skulle det vara att springa snabbare än 39.30, men det är nog för mycket att önska.

Det har fryst på lite idag, men marken är fortfarande snöfri så det borde finnas möjlighet till bra tider. Dock kan den kallare temperaturen eventuellt göra det lite halt i morgon.

Idag gjorde jag de sista förberedelserna genom att jogga lite lätt i 4 kilometer. Nåra stegringslopp blev det också men dagens pass var väldigt lätt.

För er som inte är anmälda till Nyårsloppet, men som skulle vilja springa, så går det bra att efteranmäla sig på plats i morgon. Information om loppet finns här.

Jag blickar framåt

Så här runt nyårsafton är det vanligt att summera det gångna året med en årskrönika. Jag kommer inte att skriva en lång årskrönika utan jag nöjer mig med att summera 2011 med:

• Jag har klarat mitt mål att springa milen sub 40. I år har jag sprungit sub 40 två gånger, och förhoppningsvis springer jag sub 40 igen på Nyårsloppet på lördag.
• Jag är väldigt nöjd med min tid från Stockholm Marathon på 3:20:34.
• Året som helhet har varit väldigt bra med totalt ca 236 mil löpning fördelat på 194 träningspass. 
• Jag har genomfört 10 tävlingar, och de mest minnesvärda tävlingarna är Arenamilen, Stockholm Marathon, Runrundan, Bellmanstafetten, Kistaloppet, Hässelbyloppet och Bore cup. Klicka på respektive tävling så kommer ni till tävlingsberättelsen för loppet.

Det var min summering. Det blev inte mer än så, och nu tänker jag blicka framåt. Höjdpunkten 2012 kommer att vara London Marathon den 22 april. Målsättningen är solklar. Jag ska springa fortare än 3:10, gärna med marginal. Övriga målsättningar är halvmaran under 90 minuter, milen under 39 minuter och 5 km under 19 minuter.

Utöver London Marathon ser tävlingsplaneringen för 2012 lite tunn ut. För tillfället planerar jag att springa:

• Bore cup, deltävling 3, 10 km i Östhammar den 4:e februari 
• Bore cup, deltävling 4, 15 km i Hemlingby den 10:e mars
• Premiärmilen, 10 km, på norra Djurgården den 25:e mars
• London Marathon, 42 km, den 22 april
• Runrundan, 21.1 km, i Vallentuna den 30 juni  

Jag har också många förslag på lopp som jag kanske springer och ni får gärna komma med förslag och tips på lopp som kan vara roliga att springa. Jag är öppen för förslag, och det mest intressanta är 5 km lopp, 10 km lopp och halvmaror. 

Under hösten funderar jag också på att försöka springa ytterligare ett maratonlopp. De maratonlopp jag funderar på är Amsterdam marathon eller Frankfurt marathon. Skulle det vara så att jag inte kan delta i något av dessa lopp så finns alltid Åland marathon, och där är det bara att anmäla sig. På planeringsstadiet finns också en annan tävling i juli som jag hoppas kunna delta på, men det är för tidigt att avslöja vilken tävling det är.

I övrigt ser jag fram mot Runrundan 2012 där jag med hjälp av min blogg hoppas på att kunna inspirera andra deltagare i sin träning.

Återhämtningsjoggar

Varför man springer kort och snabbt som vid intervallträning är lätt att förstå. Varför man springer långt och långsamt som på ett långpass är också lätt att förstå. Varför man springer långsamt och kort som på en återhämtningsjogg kanske kan vara lite svårare att förstå. Återhämtningsjoggar kan säkert uppfattas som lite tråkiga och meningslösa.

I mitt fall är tempot på en återhämtningsjogg ca 5:10 min/km, och det är ett tempo jag i normala fall inte vill beblanda mig med, men......

En återhämtningsjogg ger lite blodgenomströmning i musklerna och det kan ibland kännas väldigt skönt. Som idag till exempel. Mina ben har känts väldigt tunga och slitna efter gårdagens intervallpass, men efter dagens återhämtningsjogg på 5 km i 5:10-fart så kändes benen mycket mjukare. Efterföljande streching var också välbehövlig, och nu ett par timmar efter passet känns benen riktigt bra igen. En återhämtningsjogg var precis vad jag behövde.

Att tona ner förväntningar

- Söndagens långpass sitter i benen och jag har sovit dåligt i natt. Det kommer nog att gå tungt idag. Den första intervallen får avgöra hur fort de resterande intervallerna ska gå, säger jag till Jörgen innan dagens intervallpass.

- Jag känner mig också lite ur form. Jag har varit sjuk ganska mycket den sista tiden. Jag vet inte riktigt hur kroppen kommer att kännas idag. Jag får se hur det blir, säger Jörgen till mig som svar på mitt utspel.

Det Jörgen och jag gör när vi säger så till varandra är att vi försöka tona ner vår egen kapacitet, och därav våra förväntningar på varandra. Det är ett vanligt fenomen när jag springer intervallpass med andra. Precis samma sak har skett när jag har sprungit intervaller med Ingmarie, Staffan, Hempa, Morgan, Tomas, mfl. Alla har försökt att tona ner förväntningarna på sig själva.

Trots att jag tonade ner förväntningarna innan dagens pass så lyckades jag springa 4 stycken 2000 m intervaller på en snittfart av 3:58 - 3:55 - 3:56 - 3:56, och det är faktiskt någon sekund snabbare än vad jag gjorde sist, men det känns ändå som att jag är lite ur form inför Nyårsloppet på lördag........

Vad jag pratar om....

"Vad jag pratar om när jag pratar om löpning" heter boken jag läser just nu. Jag har inte hunnit läsa mer än 40-50 sidor men jag har redan nu skapat mig en uppfattning om den.

Jag känner inte igen mig i vad Haruki Murakami pratar om.....

Jag hoppas att jag inte gör någon ledsen nu för, nja, jag vet inte om boken ger mig speciellt mycket. Jag känner inte igen mig i hur författaren beskriver löpning, och jag kan inte heller identifiera mig med författaren. Det blir ingen "igenkänningsfaktor".

Boken har hittills gjort mig lite besviken eftersom den är så känd och kritikerrosad. Nästan lite "hypad". Jag kommer att läsa ut boken, och undertiden får jag hoppas på att den blir bättre.

Jag är bra

Jag är bra. Jag är bra på att hålla träningsrutinen över långhelger, som till exempel jul- och påskhelger. Jag är också bra på att hålla träningsrutinen över semesterperioder. Det hela kan hänga ihop med mitt sätt att tänka. När jag är ledig från jobbet tänker jag inte att "nu ska jag slappa", utan jag tänker att "nu ska jag träna ordentligt".

Att hålla träningsrutinen underlättas också av att jag alltid packar ner träningskläder när jag reser bort. Jag tar med mig träningskläder oavsett om jag och övriga familjen ska hälsa på bekanta i Sverige eller om vi åker utomlands på charter.

Hittills har jag hållt ihop träningsrutinen bra även den här julen. I fredags sprang jag ett intervallpass i terrängspåren vid Vallentuna IP, och idag på juldagen sprang jag ett långpass över 28.4 kilometer i 4:58-fart.

Vad är du bra på? Var inte blyg nu. Du är bra!

God Jul i God Tid

Jag gillar att vara ute i god tid. När jag ska åka tåg vill jag gärna komma några minuter innan avgång så att jag slipper springa. När jag har bestämt träff med någon en viss tid kommer jag i allmänhet några minuter innan.

När vi sprang Bellmanstafetten var det en lagkamrat som ringde ca 2 timmar innan start och meddelade att han var lite sen, men han skulle komma i tid till start. Han ringde med andra ord i "god tid och talade om att han var sen". Det tyckte jag var bra.

Den här julen har vi också varit ute i god tid. All mat är köpt och alla julklappar är införskaffade. Igår klädde vi granen och när jag vaknade i morse hade jag en hel dag utan att egentligen ha planerat någonting, och det är inte så illa dagen innan julafton.

Eftersom jag inte hade något speciellt för mig så gjorde jag som alla andra som inte har något att göra, dvs jag sprang terrängintervaller i spåren på Vallentuna IP. Vadå? Brukar inte alla göra det.....?

Terrängintervallerna i spåret är 950 m långa och underlaget var för dagen sågspån, snö och is. Det var med andra ord lite tungsprunget, men jag tror att det här passet gav bra styrka. Det blev totalt 8 intervaller med en snittfart per kilometer på 4:07 - 4:07 - 4:08 - 4:09 - 4:09 - 4:11 - 4:08 - 4:11.

Då så, då vill jag avsluta med att önska er alla en riktigt Gud Jul.

Vinterunderlag

Igår var jag inne i stan. Inte en enda snöfläck var det där. Här ute i Vallentuna finns det snö, och vägarna är riktigt isiga.

Dubbade skor är nog helt perfekt att springa med här ute. Synd att jag inte har dubbade skor. På dagens distanspass över 12 km i 4:54-fart fick jag klara mig med mina terrängskor som heter Asics Gel-Fuji ES. Det gick bra att springa med dom skorna också, jag höll bara på att ramla en gång......

På de värsta isfläckarna fick jag trippa fram ordentligt. Tänkte att det måste finnas någonting i kroppen som jag tränar när jag trippar fram på is. Koordination och balans kanske.

Äntligen!

Nästan som nobelpriset. När nobelpriset i litteratur offentliggörs brukar de ropa äntligen. Lite skämtsamt dock, men ändå. Journalisterna brukat stå och vänta med spänd förväntan på att Peter Englund ska läsa upp vem som har vunnit. När de delar ut nobelpriset i litteratur kan de ropa äntligen.

Idag hade jag lust att ropa äntligen, men det gjorde jag inte. Hur skulle det se ut? Jag tänkte istället. Jag tänkte att jag äntligen kunde springa ett pass. Det blev ett testpass över 5 kilometer i 4:57-fart. Allt kändes bra, och jag hoppas att det är det också. Hostan hänger kvar lite, men jag tror inte att det är någon fara. Det får morgondagen utvisa.

En veckas vila

På grund av förkylningen (hosta och snuva) har jag nu vilat en hel vecka. Senast jag vilade en hel vecka var i mitten av februari, och troligtvis var jag sjuk då också. Är jag skadad brukar jag träna alternativt så en veckas helvila måste hänga ihop med en förkylning.

Det går åt rätt håll och i morgon hoppas jag på att kunna skriva om att jag har genomfört ett lätt träningspass.

Fortfarande problem med luftrören

Det är fortfarande inte bra i mina luftrör. Det betyder att jag inte kan träna som jag vill inför Nyårsloppet, men det gör ingenting. Jag kan inte komma 100-procent förberedd till varje lopp. Den här tiden på året brukar dessutom innehålla vila och grundträning. Det har inte blivit så mycket av den saken för mig. Det har varit tävlingar stup i kvarten, men nu får jag lite ofrivillig vila. Långsiktigt är det nog bara bra. Dock finns det inte så mycket grundträning inplanerat. Jag måste få in det också.

Tänkte att jag kanske borde ta det lugnt och grundträna över jul och nyårshelgen som de flesta andra, eller? Nja, vi får se hur jag gör när jag blir frisk. Jag är väldigt sugen på ett pass tusingar i 3:50-fart, men det brukar man inte springa under grundträningsperioden.

Vad betyder egentligen grundträning? Jag kanske kan tänja lite på begreppet. Jag tycker att ett pass tusingar i 3:50-fart med en minut ståvila är ett grundläggande intervallpass. Då kanske jag kan se det som grundträning. Sådär ja, där fick jag till det bra. Då blir det ett pass tusingar i 3:50-fart......

Inte helt 100-procentig

Jag känner mig inte helt 100-procentig idag. Lite torr i halsen och hostar ibland. Det bästa är att vila vilket betyder att jag ställde in dagens intervallpass. För ett antal år sedan tränade jag med liknande symptom som idag. Då blev jag riktigt sjuk. Det var inte kul.

Einstein definierade vansinne som att "göra samma sak om och om igen, men förvänta sig ett annat resultat". Det vore med andra ord lite vansinnigt av mig att gå ut och träna idag. Ett annat ordspråk som jag kommer och tänka på är "Gott omdöme kommer av erfarenhet, och erfarenhet kommer ur dåligt omdöme".

Vi får se när jag kommer ut och tränar nästa gång, men förhoppningsvis blir det ganska snart.

Är vila och träna samma sak?

Morgondagen blir en tuff dag. Jobb och stress hela dagen, men jag hoppas ändå på att kunna avsluta dagen med ett pass tusingar.

Även fast en arbetsdag kan vara ansträngande brukar jag alltid hitta tid till träning. Det är helt enkelt så att min träning är mitt sätt att koppla av. När andra kommer hem trötta efter en arbetsdag kanske de tänker att "nu vill jag sitta framför TV´n och vila ett ta", men så tänker inte jag. Jag tänker att "vad skönt det ska bli att komma ut och träna lite".

Jag tror att det här är själva nyckel till att få tid att träna. Faktumet att min träning är ett sätt att koppla av gör att jag har tid att träna. Jag menar, alla vill vila när de är trötta och slitna efter en arbetsdag, och eftersom mitt sätt att vila är att träna så blir vila och träna paradoxalt nog samma sak. Efter en träning är jag pigg, fräsch och redo för nya måste-göra-saker innan dagen är slut.

Precis så känner jag nu. Jag är redo för nya måste-göra-saker eftersom jag precis har kommit hem efter ett distanspass över 11.5 km i 4:35-fart, och det kändes väldigt lätt och fint hela vägen.

Långpass med några fartökningar på prov

Att springa långpass kan vara skönt och avkopplande. Det kan också vara lite långtråkigt. Idag var det långtråkigt, och för att göra det hela lite roligare så började jag provtrycka lite efter ca 15 kilometer. Det betyder att det blev någon kilometer i ca 4:30-fart. Det blev lite roligare då, men framförallt kom jag hem några minuter tidigare, och det var inte så dumt det heller. Summerat blev dagens långpass 28 kilometer i 5:03-fart.

Positivt är dock att det inte känns så farligt att springa 28 kilometer i ca 5-fart. Det känns bra inför kommande långpass som kommer att vara lite längre och innehålla fartökningar. Jag får se när jag börjar lägga in "riktiga" fartökningar, men troligtvis blir det efter jul.

Runrundan 2012

I somras arrangerades det en halvmara här i Vallentuna som hette Runrundan. Nästa år arrangeras Runrundan den 30 juni och just nu pågår förberedelserna för att börja ta upp anmälningar. Som en del i dessa förberedelser bygger arrangörerna om hemsidan för loppet, och en av nyheterna på hemsidan är att de hänvisar till två löparbloggar. Jag känner mig lite stolt över att en av bloggarna de hänvisar till är min blogg "Milen sub 40".

Självklart gör det här att jag känner ett speciell engagemang till Runrundan. Runrundan känns nu lite som "mitt lopp", och jag hoppas att jag under våren kan inspirera till träning och hjälpa många löpare att nå sina personliga målsättningar.

En sak är dock väldigt säker, och det är att jag kommer att träna under våren. Jag kommer att träna hårt. Jag ska springa London marathon den 22 april och fram till dess kommer jag att hårdträna. Till en början hoppas jag att den träningen duger som inspiration åt alla som ska springa Runrundan den 30 juni. Kanske kan ett gemensamt långpass också genomföras, men det får bli en senare fråga.

Idag genomförde jag också ett distanspass över 11.6 kilometer i 4:41-fart. För att vara en runda på 11.6 km, i 4:41-fart på asfalt, måste jag säga att det kändes väldigt tungt idag. Jag får ta nya tag i morgon då jag planerar att springa ett långpass över ca 28 km.

Utmana vädret?

I Göteborg är tydligen ovädret lite kraftigare än vad det är här i Vallentuna. I Göteborg har de stängt av broar. Det skulle kännas lite trist att vara ute och springa i de ovädret och hamna på fel sida om en avstängd bro. Då kan det ganska fort bli lite kallt.

Så kraftigt är inte ovädret här i Vallentuna. Funderar på att utmana vädret. Här finns det inga broar som jag kan hamna på fel sida om. Kanske ska ut och springa ett lugnt pass. Nä, någon måtta får det vara. Jag kan lika gärna ta det passet i morgon förmiddag.

-1 grad

Idag när jag sprang ett längre distanspass över 19.5 kilometer i 4:35-fart var temperaturen -1 grad. Det kanske inte låter så kallt, men det kan vara det. På våren är -1 grad rena värmeböljan, men så här på hösten eller tidiga vintern så känns -1 grad riktigt kallt.

Den upplevda skillnaden av samma temperatur, dvs -1 grad, mellan våren och hösten måste ha med luftfuktigheten att göra. Vad kan det annars bero på? Är det bara en upplevd skillnad? Vet inte, men idag frös jag både om fingrar och tår innan jag efter 6 kilometer hade fått upp värmen, och det var ingen inbillning.

Nyårsloppet och träning

Om ca 4 veckor är det dags för nästa tävling. Om ca 4 veckor är det dags för Nyårsloppet. Efter Bore cup har jag fått lite tid att tänka. Efter Bore cup har jag börjat tänka på målsättningar. Jag går och funderar på om jag ska försöka springa fortare än 39:30. Jag går och funderar på att det skulle kännas skönt med lite marginal till 40 minuter.

Jag har också funderat på vilka pass jag betraktar som nyckelpass inför Nyårsloppet. Jag anser att långa intervaller är den bästa träningen inför millopp. Nyckelpassen kommer att bli ett pass tusingar i 3:50-fart, ett pass 1500 m intervaller i stegrande fart (från milfart ner till 12 sek snabbare per km än milfart) och ett pass 2000 m intervaller i 3:55-fart. Eventuellt byter jag ut 2000 m intervallpasset mot Mc Millan´s pass med 3200 m intervaller.

Mellan intervallpassen blir det som vanligt distanspass i terrängspåren vid Täby IP, lång snabbdistans och långpass. Det blir en bra mix!

Sagt på Bore cup

Det var många jag kände som sprang Bore cup, eller som var med i arrangemanget. Jag kan inte nämna alla jag träffade, men nedan följer ett axplock ur vad som sades mellan mig och andra jag träffade.

- Där är ni ju, jag började bli orolig för att ni skulle missa starten, säger jag till Madeleine och hennes kompis i tron att Linus och de övriga också skulle finnas på plats. Starten hann alla med, men tyvärr visade det sig att Linus var sjuk och inte kunde komma. Om inte annat ses vi nog uppe på Hemlingby´s deltävling senare i vår.

- Känner du Thomas (Sub40 på 365 dagar), frågar jag en kille som satt och bytte om i omklädningsrummet. Killen hade HAIS tävlingslinne på sig och vi hade suttit och pratat ett tag. När jag ställde frågan sa han, - Jag vet vem det är och jag har sett honom några gånger, men det var länge sen jag såg honom och jag brukade läsa hans blogg, men vänta nu, du bloggar också..... Hmm, jag som trodde att jag var lite anonym, tänkte jag.

- Jag ska försöka ta 45 minuter, säger Peter till mig strax innan start. Hur det gick får Peter själv berätta.

Speakern, Per, pratar med 5 km löparna som startar ca 40 meter framför oss 10 km löpare. Per säger till 5 km löparna att, - Det kan vara så att någon som startar bakom er springer lite fortare än vad några av er gör, så försök att hålla till höger så att de kan springa om. Bra tänkt tycker jag!

- Jag har beordrat 5 km löparna att hålla till höger, säger samma speaker 2 minuter senare till oss 10 km löpare som står 40 m bakom 5 km löparna. Tack för det Per!

- Kom igen nu Ellinor, det är bara en backe kvar, säger jag när jag springer om Ellinor efter ca två kilometer. Ellinor svarade med, - Jag vet, jag sprang banan ett varv innan start, jag tyckte din beskrivning av banan var bra! Ellinor, jag tackar dig för de orden.

- Jag gav precis allt, säger Fredrik till mig direkt efter målgång. Jag och Fredrik hade tagit rygg på varandra de sista två kilometrarna. Fredriks rygg var väldigt bra att springa efter. Oj vad jag fick kämpa sista kilometern för att inte släppa den.

- Nu är det inget tjafs, säger Ola till mig efter målgång. - Nu blev det sub 40!

- Hur gick det för Charlotte Karlsson, undrar jag när jag pratar med Ola. - Vem?, undrade Ola. - Hon som vann Lidingöloppet, 30 km, och är engagerad i Runday, säger jag. - Jaså, ja, ja vet, jag tror hon vann sin klass, svarar Ola. Charlotte hade tydligen bestämt sig för att springa samma dag så det var lite överraskande och roligt att Charlotte dök upp.

En hel del annat sades också, men jag kan inte fortsätta nu......

Sub-40 på Bore cup!

Skrev igår att banan på Bore cup inte var en sub-40 bana. Med resultatet i hand visade det sig att jag hade fel.

Innan loppet hade jag huvudvärk. Innan loppet kände jag mig seg och väldigt otaggad. När jag värmde upp blev huvudvärken värre. Tänkte att det här kommer aldrig att gå. Tänkte att sub-40 inte är realistiskt. Med resultatet i hand visade det sig att jag hade fel.

När jag kom i mål visade klockan 39:51. Nu är det alltså ingen tvekan om att jag sprang sub-40. Den här gången är det inget tjafs med tiondelar och avrundningar. Idag blev det sub-40!

Eftersom banan hade en stigning på 31-höjdmeter mellan första och andra kilometern (inte helt sant men ungefär) så öppnade jag lugn med en första kilometer på 4:03. Jag var noga med att inte dra på mig mjölksyra i backarna på den andra kilometern och passerade två kilometer på ca 8:15. Sen blev det lite lättare och de sista 2 kilometrarna innan varvning var riktigt lätta med nedförsbacke hela vägen. Jag varvade (5 km) på tiden 19:55 så de avslutande 2-3 kilometrarna innan varvning gick riktigt fort.

Sen började varvet om igen med en 6:e kilometer på ganska exakt 4-min och en 7:e kilometer med 31-höjdmeter på ca 4:15. Vid passeringen av 8 kilometersmarkeringen började kampen mot klockan. Jag var tvungen att springa de sista två kilometrarna i 3:55-fart för att klara sub-40. Väl i mål visade det sig att jag hade sprungit de två avslutande kilometrarna i ca 3:50-fart.

Det var en riktigt lycka lördag och jag ser verkligen fram mot att åka och tävla på bortaplan när de andra deltävlingarna av Bore cup avgörs.

Inför Bore cup

I morgon är det Bore cup och det har återspeglat sig på träningen de senaste dagarna. Träningen har enbart bestått av lättare löpning. Igår blev det ca 5.5 kilometer i strax över 5-fart vilket det också blev idag. Dagens pass kompletterade jag med 4 st stegringslopp, men det var allt.

De senaste två passen har jag också sprungit med min nya pannlampa, Silva x-trail, och den fungerar riktigt bra. Pannlampan har gett mig ett nytt perspektiv på löpningen, dvs springa i skogen med pannlampa när det är mörkt. Det är faktiskt rätt mysigt och lite spännande att springa i skogen när det är mörkt. Där ljuskäglan befinner sig är det ljust, men utanför ljuskäglan är det bäcksvart, och vem vet, rätt vad det är kanske det står en älg där.

Som jag skrev i början av inlägget så är det Bore cup i morgon. Jag känner mig lite osäker på målsättningen och jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska satsa på sub-40 eller nöja mig med att springa någon minut över 40 minuter. Det är ingen sub-40 bana, men det kommer bli svårt att inte försöka........