Att leva i nuet på Kistaloppet

Planen inför Kistaloppet var att öppna hårt och springa fort hela tiden. Tänkte att jag skulle tillämpa principen att "leva i nuet" i sin mest extrema form. Det betyder att jag skulle springa i sub 4-fart så länge det gick. Det betyder också att jag inte skulle bry mig om vad som hände för 30 sekunder sedan, och om jag såg en backe 200 meter längre fram skulle jag inte bry mig om det, för det skulle hända i framtiden. Det viktiga var att hålla sub 4-fart nu. Inte bekymra mig om vad som händer sen. Det som skulle hända sen, fick helt enkelt hända sen.

Bansträckningen går genom Kista galleria. Här skulle vi springa in i gallerian.....

Det gick inte att springa sub 40 på Kistaloppet. Tiden blev 41:01 på en bana som som inte var lika snabb som jag hade förväntat mig. Banan kanske inte innehöll så många "riktiga backar", dvs branta backar, men det fanns flera partier på banan som präglades av ett " långt och svagt motlut". Idag hade jag inte möjlighet att hålla sub 4-fart i dessa partier, trots att jag fick god hjälp av Morgan med farthållningen. Jag försökte dock, men det kostade på för mycket. Efter 7.5 kilometer kände jag att det inte kommer att fungera för då hade jag precis forcerat ett "långt och svagt motlut" i för hög fart. Här drog jag på mig för mycket mjölksyra och var tvungen att dra av på farten.

.... och här skulle vi springa ut.

Trots att jag missade sub 40 så är jag nöjd med tiden 41:01. Jag var faktiskt närmare sub 40 än vad tiden visar, och jag upplevde inte banan så snabb som jag hade hört att den skulle vara. Utöver de "långa och svaga motluten" gick banan dessutom på 3-4 kilometer grus, inte på asfalt som jag tror mig ha läst någonstans.

Jag ser positivt på dagens resultat. Planen med "att leva i nuet" höll faktiskt ganska länge, men tyvärr orkade jag inte i backarna på andra halvan av loppet. Jag tror inte heller att jag hade klarat sub 40 om jag tog det lite lugnare på första halvan av loppet för att spara på krafterna. Kanske hade tiden blivit 30 sekunder bättre, men backarna på slutet kändes för tunga för att det skulle bli sub 40.

Att Morgan var med idag har jag redan nämnt, men jag träffade också Mathias för första gången, trots att vi bara bor någon kilometer ifrån varandra. Det var en rolig bekantskap, och det blir säkert några gemensamma intervallpass på Vallentuna IP någon gång i framtiden. Då hoppas jag att Peter, som vi också träffade idag, följer med.