onsdag 22 februari 2017

Är det politiska klimatet tuffare idag än tidigare?

Det kan inte ha undgått någon att det politiska klimatet i världen på senare tid har gått från globalisering, internationalisering och samarbete till ett mer polariserat klimat präglat av motsägelser, protektionism och hot om konflikter.

Om ens politiska erfarenhet inte sträcker sig längre än 20 år tillbaka i tiden kan dagens hårda klimat lätt skrämma och förvirra. Vem har rätt, och vem har fel? Vågar jag säga vad jag tycker? Många har många frågor, och söker många svar.

Om vi ser till historien så måste vi nog gå tillbaka till 70-talet för att hitta en period där politiken präglades av lika stora motsättningar som idag. Då precis som idag var det terrorattacker, sanktioner och kärnvapenhot. Vi i Sverige försökte då precis som idag hålla oss neutrala. Då var det en framgångsrik strategi som vi mer eller mindre glömde bort efter murens fall 1989. Murens fall 1989 kan nu i efterhand också symbolisera startskottet för den efterföljande lugnare politiska perioden som präglades av globalisering, internationalisering och samarbete. En period som de flesta av oss känner igen oss i. En period som för många av oss kändes trygg.

Det här råa politiska klimatet vi ser idag har vi alltså sett förut. Det var under 70- och 80-talet, och vid den tiden fördes debatten hemma i vardagsrummen och i små lokala sammanslutningar som i bästa fall kunde få en text publicerad i en tidning. Vid den tiden var det alltså svårt att nå ut med sitt budskap. I ett försök att nå ut med sitt budskap kunde den lilla sammanslutningen också ge ut en egen liten tidning som ofta trycktes upp på enklast möjligaste sätt i A4-format och i svart/vitt.

Svårigheten att nå ut med sin åsikt och argumentation gjorde att hela det politiska klimatet vid den tiden inte kändes lika hårt och rått som idag. Detta då vi idag enkelt kan nå ut till 10 000-tals läsare med våra åsikter och argument. Vi behöver inte längre en tidning till det samtidigt som de enkla A4-skrifterna nu ersatts av sofistikerade och välskrivna hemsidor, bloggar och andra sociala kanaler.

Mängden samhällskritik och argumentation är alltså lättillgängligare idag än tidigare. Samhällskritik och argumentation som idag också är enklare att manipulera och förvränga än tidigare. Som exempel kan vi använda Trumps uttalande om den svenska migrationen där argumentationen och retoriken mer eller mindre känns desperat. Att använda ett reportage från Fox News som källa är inte riktigt klokt. Det bara är så. En President ska använda sig av andra kanaler för inhämtande av information. Men det absurda stannar inte i att Fox News används som källa utan det hela blir än absurdare när Sverige sedan etablerar en moteld som föringar och undertrycker de problem som faktiskt finns med migrationen.

Som slutsats kan vi alltså säga att det hätska politiska läget inte är nytt. Det fanns på 70- och 80-talet också, dock följt av en ca 20 år lång period av lugnare politiskt läge. Det nya i det nuvarande hätska politiska läget är alltså de kanaler vi använder för att diskutera och påverka, och här känns det som att dessa kanaler ibland missbrukas. Det nya är också att vi medborgare måste lära oss och hantera den ibland manipulerade informationen som överöser oss, och att det blir svårare och svårare att veta vad som är rätt, och vad som är fel.

Vi får bara hoppas att de nya kanalerna, och sätten att argumentera och diskutera inte får politiker eller andra att gå över gränsens, och ta det politiska klimatet neråt på "konflikttrappan". Neråt på konflikttrappan där det sista steget heter "Tillsammans ner i avgrunden" och kan uttryckas som "Jag bryr mig inte om det går dåligt för mig, bara det går dåligt för dig".

tisdag 21 februari 2017

Finishertröjor och killträning

Jag har undersökt den oerhört viktiga frågan vilken av finishertröjorna från Stockholm Marathon som framhäver bicepsen bäst.

Som säkert många upptäckt, eller nja, kanske inte så många. Det är nog bara de av oss som har en schysst biceps som upptäckt det, men finishertröjorna från Stockholm Marathon spänner liksom över bicepsen på ett snyggt sätt och jag måste säga att det är den gula finishertröjan från 2012 som framhäver bicepsen bäst.

De mörkare finishertröjorna från till exempel 2011 och 2013 framhäver inte bicepsen lika bra. Ja, bara så att ni vet. Jag tänkte att det kan vara bra att veta om man vill sitta med en finishertröja från Stockholm Marathon och flexa bicepsen lite. Sånt är ju viktigt.

Annars körde jag ett ”vi-killar-med-schyssta-biceps-pass” idag. Alltså ett träningspass som vi killar med schyssta biceps tycker om. Det blev 20 minuter snabbdistans på löpband plus lite styrketräning med bröst, axlar, triceps och biceps (vad annars?). Tungt körde jag också. 8-10 reps gånger 4 set på varje övning. Helt klart ett pass att rekommendera.

måndag 13 februari 2017

Säljer vi oss till Djävulen?

USA har tydligt markerat mot Kina. USA har tydligt markerat att de kommer att försvara sina intressen i Sydkinesiska sjön. Ingen kan tvivla på USA:s intentioner där.

USA har också tydligt markerat mot Iran. USA är tydliga med att de avser att bryta kärnavtalet med Iran samt att USA kommer att stötta Israel i alla lägen. USA har också hotat med eventuella militära interventioner mot Iran om så behövs.

Två tydliga markeringar från USA:s sida. Två tydliga markeringar från USA som får mig att fundera på vilken ambition Svensk utrikespolitik har nu. Detta då Sverige, samtidigt som USA kraftig tagit avstånd ifrån Kina och Iran, istället närmat sig Kina och Iran.

Sverige närmade sig Kina under toppmötet i Davos för någon månad sedan där Kinas ledare var specialinbjudna. Exakt vad som diskuterades med Kina vet jag inte, men vi kan vara exaktare i Sveriges närmande av Iran den senaste veckan då avtalet om försäljning av 1350 lastblar från Scania undertecknades. Det vet vi exakt.

USA:s kraftiga avståndstagande från Kina och Iran är egentligen inte oväntat. Det är som vanligt. Det är alltid så när Republikanerna tar makten i USA. Då blir det krig i mellanöstern. Det kanske låter syniskt, men det är faktiskt så det har varit de senaste gångerna Republikanerna tagit över Vita Huset.

Sveriges närmade av Kina och Iran är däremot lite mer oväntat, och själv undrar jag om det är någon Trump-effekt där Sverige försöker hitta nya handelspartners nu när USA känns osäkert. Dock kan Sveriges närmande av Kina och Iran lätt ge intressekonflikter med USA, och det tror jag inte vi vill ha. Vi bör noga vara lite försiktiga här.

Vi får se vart vi är på väg, men jag vet inte om jag tycker att vi på egen hand ska ha så mycket mer med Kina och Iran att göra. Nä, jag förespråkar EU. Det är där vi ska vara starka. Tillsammans ska vi vara starka och sätta press på USA, Kina och mellanöstern. Det är med EU vi blir starka, och kan diktera villkor.

Just nu verkar vi agerar själva utan EU, och jag hoppas bara att vi inte håller på att sälja oss till Djävulen.

torsdag 9 februari 2017

Därför lämnar jag Medborgerlig Samling

Idag meddelade jag Medborgerlig Samling att jag inte avser att förnya mitt medlemskap för 2017. Jag tog beslutet efter att ha varit involverade i några diskussioner på twitter där jag efter hand insåg att mina åsikter inte ligger helt i fas med övriga twittrare för partiet. Detta då jag inte är lika kategorisk i mitt sätt att tänka utan jag försöker se helhet och nyanseringar på ett annat sätt än vad jag upplevde att jag möttes av i diskussioner.

Som exempel kan vi ta svensk ekonomi som för tillfället är väldigt starkt. Allt tyder på det, men det finns ändå de som hävdar motsatsen och är oerhört onyanserade i sin kritik. Ekonomi är stark, så är det, och om vi inte kan vara överens om det så blir det så konstigt om vi ska diskutera lösningar på de problem som faktiskt finns inom till exempel polisen, försvarets underfinansiering, migrationen, etc.

På Medbloggen skriver också en medlem en debattartikel med titeln ”Ministrar i egen drömbubbla”, och motiverar varför. Här överöser debattören samhället med en oerhört onyanserad kritik mot till exempel den svenska sjukvården. Jag har två barn och har kommit i kontakt med den svenska sjukvården många gånger och har alltid (utan undantag) fått komma på läkarbesök/akuten när jag vill och vid varje tillfälle har jag mötts av fantastiska människor och fått den hjälp jag behöver. Jag har känt mig nöjd när jag lämnat sjukhuset.

Med detta sagt så vill jag också säga att det finns problem inom sjukvården, precis som det gör inom polisen och migrationen, och dessa problem måste vi göra någonting åt. Dock tror jag att det är just den onyanserade kritiken mot hela samhällsbygget som skrämmer iväg mig lite. Att kritisera något så kategoriskt anser jag är för enkelt, och att stödja den onyanserade kritiken som jag upplever saknar balans känns inte riktigt som jag.

Trots mitt beslut att gå ur Medborgerlig Samling så tror jag att partiet har något på gång. Jag tror att partiet behövs, och uppfyller ett tomrum inom svensk politik. Jag tror också att partiet ännu inte riktigt har hittat sin politik och att det pågår ett antal inre diskussioner kring hur partiet ska hantera vissa frågor. Jag vill också rekommendera alla att gå in på partiets hemsida och titta på vad partiet står för, och överväga om partiet kan vara ett alternativ.

Jag tror att Medborgerlig Samling går en ljus framtid till mötes. Dock tror jag också att partiet skulle må bra av att vissa debattörer inom partiet tonade ner sin onyanserade kritik, och tala mer om VAD man vill åstadkomma och HUR man vill göra det. Inte bara kritisera för kritiserandes skull.

Vem vet, i framtiden kanske jag går med i partiet igen. Det kanske känns bättre då. När det har mognat lite. Därför vill jag inte säga ”Hej då”, utan jag vill säga ”På återseende”.

tisdag 7 februari 2017

Pinka revir

Det pinkas revir. Överallt. På jobbet. I tunnelbanan. I löparkretsar. I löparkretsar är det tydligt då det är väldigt viktigt för samhörigheten att veta vilket revir du tillhör. Är du löpare eller joggare? Det är en fråga som är viktig att känna till svaret på för om du befinner dig i ”joggreviret” så är du ju inte riktigt lika fin som de som befinner sig i ”löparreviret".

Inom löparreviret finns det också en underindelning där det finaste är att vara elit, och sedan följer indelningen sub-elit, sub-elit-motionär, elit-motionär och motionär. Mellan de olika reviren finns det en hackordning som blir tydlig om alla ska dela på tex en inomhusbana. En motionär får här till exempel inte störa en elit-motionär för då blir det fel. Då uppstår det irritation som kan sluta med lite hårda ord och höjda röster.

Det finns också revir inom bloggarna, och här kan löpare som bloggar om sin träning tala nedlåtande om joggare som bloggar om sin träning genom att kalla dem för ”bloggjoggare”, ty joggarna befinner sig i fel revir och driver där av inga riktiga löparbloggar, och det är viktigt för löpare som driver löparbloggar att påpeka. Det markeras tydligt genom att benämna och nedvärdera dem som ”bloggjoggare".

Att vara något som kallas för ”Influencer” har också seglat upp och blivit riktigt viktigt inom löparvärlden. Reviret Influencer kan också delas in i de två underreviren ”Professional Influencer”, som livnär sig på att vara Influencer, och ”Hobbyinfluencer” som försöker vara Influencer på sin fritid men har annan försörjning vid sidan om. Viktigt här är att påpeka att reviret Professional Influencer inte ska blandas ihop med ett visst löparrevir eftersom en Influencer kan vara antingen en joggare, en löpare eller elit. Detta då det viktiga för en Influencer inte är att springa fort utan att ha många följare på sociala medier.

Alla dessa olika revir ryker ibland ihop och vanligast är att löparna inom reviret elit-motionärer ryker ihop med löparna inom reviret motionärer då det är väldigt viktigt för en elit-motionär att en motionär vet sin plats. En löpare inom reviret elit verkar lite tryggare i sig själv och behöver inte hävda sig lika mycket.

En annan vanlig konflikt är att elit-motionärerna ryker ihop med Professional Influencer som råkar vara joggare eller motionär. Detta då elit-motionärerna inte tycker att Professional Influencer har gjort sig förtjänt av sin popularitet då de inte är lika duktiga löpare som elit-motionärerna.

Personligen kan jag tycka att elit-motionärerna (vanlig målsättning är typ sub 3 på maran och milen på typ 36-38 minuter) är de som har det största behovet av att pinka revir då de verkar ha ett väldigt stort självhävdelsebehov.

söndag 5 februari 2017

America first

”America first”, säger Trump samtidigt som han håller på att förlora USA:s ledande roll i världspolitiken. ”America first”, säger Trump samtidigt som han kallar en domare som inte vill bryta mot den amerikanska konstitutionen för en ”förrädare”.

”America first” är tydligen två ord som man kan använda om man vill bestämma saker, och det spelar ingen roll vad man vill bestämma, utan hänvisar man till ”America first” så är det liksom fritt fram att bestämma saker.

Vi sätter ”America first” så därför inför vi censur. Vi sätter ”America first” så därför stänger vi ner sociala medier. Vi sätter ”America first” så därför startar vi ett krig, och de som inte stödjer oss i våra åtgärder är förrädare och ska fängslas. Allt i andan av ”America first”.

Nu kanske det sista stycket inte har inträffat men man bör nog vara på sin vakt för just nu verkar de inte sky några medel där borta på andra sidan Atlanten. Det som pågår nu är riktigt smutsigt, och riktigt osäkert.

Det smutsiga och osäkra tror jag också skadar USA, och om de inte tar det försiktigt kan investerare och andra samarbetspartners vända sig bort från USA. Jag menar, om man inte vet vilka regler som gäller så är det svårt att investera och samarbeta. Ta fordonsindustrin som exempel.

Inom fordonsindustrin kravställer Trump att fordonstillverkarna ska tillverka bilar i USA, annars blir det strafftullar, men han säger inte vad han menar med det. Räcker det till exempel med att montera hjulen på bilen i USA eller måste motorn, växellåda, kaross och säten tillverkas och monteras i USA för att undvika strafftullar? Eller måste varenda skruv tillverkas i USA?

Så länge ingen vet vad Trump menar med ”tillverkning i USA” så är det helt omöjligt att göra korrekta investeringsbedömningar vilket gör det hela väldigt osäkert. Det är jätteviktigt att regelverket kring det här blir tydligt så att alla gör lika och konkurrerar på lika villkor, men just nu är det inte så.

”America first” säger Trump, utan att säga vad han menar och så länge det är så kommer det vara osäkert, och troligtvis kommer investeringarna då också dra ut på tiden med lång juridiska processer och stora kostnader som följd.

Inrikespolitiskt kan ”America first” mycket väl bli en industriell förlustaffär för USA, och ni som läste mitt förra inlägg om den nya axelmakten Ryssland-Iran-Kina inser nog också att ”America first” mycket väl kan bli en förlustaffär även inom utrikespolitiken.

fredag 3 februari 2017

Axelmakten Ryssland-Iran-Kina utmanar USA

Att säkerhetsläget i världen har förändrats sen Trump blev President i USA kan inte ha undgått någon. Förutom att Trump själv verkar vara en säkerhetsrisk för den amerikanska underrättelsetjänsten så finns det en hel del andra oroshärdar i världen som har blossat upp eller intensifierats i skymundan av Trumps politiska show i USA.

Rätt allmänt känt är att Ryssland har ansatt en offensiv i Ukraina och beskjuter rebellerna intensivt, och frågan är var det slutar. Tar Ryssland hela Ukraina nu? Ingen vet. Dock skulle frågan må bra av en större uppmärksamhet.

Ett inte lika känt problem som kan växa och bli riktigt hotfullt är att Iran ”hjälper” koalitionsstyrkorna i Irak mot IS, och samtidigt som Iran ”hjälper” koalitionsstyrkorna i Irak så tar också Iran territorium av Irak som de troligtvis inte kommer lämna tillbaka.

Irans agerande i Irak kan faktiskt växa till något riktigt obehagligt då Iran och Ryssland är allierade med varandra i många militära frågor samtidigt som Irans fiende Israel är nära allierad med USA. Allt detta i en region som tillstordel präglas av inbördeskriget i Syrien där också Ryssland, USA, Turkiet, Kurderna och ett antal andra stridande grupperingar krigar mot varandra.

När vi nu nämnt Ryssland och Iran måste vi också nämna Kina (som är tredje part i axelmakten Ryssland-Iran-Kina) som även dom har lite olösta gränskonflikter med sina grannländer i Sydkinesiska sjön, och här tror jag bara det är en tidsfråga innan vi ser en upptrappning från Kinas sida. Eventuellt även med stöd av Ryssland.

Alla dessa oroshärdar där Ryssland i flera fall har en nyckelroll samtidigt som USA är opålitliga och drar sig tillbaka oroar och påverkar också vår svenska säkerhetspolitik. Hur påverkar det oss att axelmakten Ryssland-Iran-Kina växer sig starkare och tar territorium från andra? Hur hanterar vi en konflikt i Baltikum? Hur agerar Ryssland på den militära upptrappningen längs den Polska gränsen? Viktiga frågor som påverkar oss och som vi ännu inte vet svaret på.

I detta läge är det egentligen ganska trist att se hur Trump kör sin mediala politiska show som tydligen på något sätt syftar till att sätta ”Amerika först”. Själv tycker jag att han springer omkring och bråkar och tjafsar om i sammanhanget patetiska småsaker som till exempel muren mot Mexico eller vilken Hollywoodkändis som dissat honom.

I detta läge är det oerhört trist att se hur USA med Trump i spetsen på tre veckor har lyckats förlora kontrollen och världsherraväldet samtidigt som de släppt fram axelmakten Ryssland-Iran-Kina för att tillsammans axla och ta den ledande rollen i världen. För en sak är säker. Från och med nu kommer Ryssland göra som Ryssland vill. Kina kommer göra som Kina vill, och Iran kommer göra som Iran vill. Att dessa länder nu kommer göra som de vill är ingenting som Trump kommer kunna ändra på. Vare sig med hot eller andra politiska påtryckningsmedel.

Vi får se hur det slutar, och vem vet? Trump kanske lyckas vända på steken igen, men att Trump på tre veckor lyckats förlora kontrollen och världsherraväldet på den internationella arenan är en skandal som ännu inte nått ut till den breda massan.