måndag 20 februari 2012

Hyppokondri

Jag ser på andra löparbloggar att de är flera som har dragit på sig någon form av skada. Anneli har ont i hålfoten, Ingmarie kan ha drabbats av en överansträngning, Erik har drabbats av någonting i knät och Mathias har ont i sina vrister/vader/fötter. Deras skavanker påverkar mig. Jag tycker synd om dem och jag blir orolig för att jag också ska skada mig, då drabbas jag lätt av en släng hyppokondri.

I lördags kände jag av något på smalbenen. Jag drog slutsatsen att det var en begynnande benhinneinflamation, men det var det inte. Jag har i alla fall inte känt någonting de senaste dagarna.

Under gårdagens långpass kände jag av någonting i foten. Inbillade mig att det var en stressfraktur. När jag kom hem såg jag att jag hade fått en blåsa. Det var ingen stressfraktur.

Igår kväll kände jag mig lite trött under hålfoten. Drog slutsatsen att det var Plantar fasciit. Idag känner jag ingenting. Jag kanske bara var lite trött i fötterna efter gårdagens 35 kilometerspass.

Idag är det vilodag. Det mår kroppen bra av. Det skadar mig i alla fall inte.

6 kommentarer:

hokke sa...

Stressfraktur eller blåsa, same same ;)
Jag känner igen mig, jag brukar också känna efter lite extra när jag hör talas om någon annan som är skadad eller sjuk. Det är väl något med åldern antar jag :)

Peter sa...

Hmm, känner igen mig också. Det här hemska underlaget känns väldigt ansträngande för fötterna och jag känner av både hälsenor och hålfot. Tar nog ett pass på löpbandet imorgon istället.

Lennart sa...

Hokke - Ja, kanske det :-). När någon annan blir skadad kanske man inser att man själv inte är osårbar.

Peter - Ja, fötterna få jobba när det är så här knöligt och dant. Det kanske är klokt att ta ett pass på löpband så slipper du dra på dig någonting.

Robban sa...

Har också börjat känna av detta... Ska ju köra Kortvasan på fredag och självklart så har jag "halsont" nu ett par dagar innan... :-)

Lennart sa...

Robert - Ja, det går nog över!

Kommer du ihåg hur jag var i new York? Om det nu var något så gick det över :-).

Mathias sa...

Har nu kommit fram till att jag har min akileshäl i höften. Du är hel Lennart!