På lördag ska jag springa Stockholm Marathon som farthållare. Fyra dagar innan en mara brukar jag vara fokuserad, peppad och nervös. Det är jag inte nu. Jag tar det hela med ro. Jag ser årets mara som ett långpass i anslutning till den stora löparfest som Stockholm Marathon är. Ett långpass som passar ganska bra inför sommarens Icebug24.
Det ska bli kul att springa på lördag. Det ska bli kul att träffa alla andra farthållare. Det ska bli kul att hjälpa andra löpare att nå sina målsättningar. Det ska bli kul att springa inför den fantastiska publik som alltid kantar Stockholms gator.
Jag går och tänker på allt kul som kan hända, inte så mycket på kilometertider, eller om det kommer att bli trångt, vilken gel jag ska ta med mig, vilka skor jag ska använda, etc, etc. Nä, jag går mer och funderar på vilka andra löpare jag kommer att träffa, bekanta eller obekanta? Kommer andra löpare att ställa frågor till mig under loppet? Kommer andra löpare att söka stöd av mig? Kommer andra löpare att vilja småprata lite?
Jag är förväntansfull inför årets Stockholm Marathon. Dock är jag inte förväntansfull på de sättet jag brukar vara. Jag är förväntansfull när jag ser till de sociala aspekterna, mötena, och människorna jag hoppas på att få träffa.
Det ska bli kul att springa som farthållare, och jag hoppas att jag träffar många andra roliga löpare på min väg genom Stockholms gator.
5 kommentarer:
Låter som trevliga tankar. Jag hoppas dock att jag inte behöver springa med dig ;)
Olov - Ja, jag hoppas också att jag inte behöver springa med, eller om dig :-).
Låter spännade!
Vilken fart ska du hålla? Får du betalt eller gör du det av ren godhet?
Henrik - Kul att du hittade hit. Nej, jag får inte betalt, men jag slipper betala för att springa... :-). Jag får ett par skor från ASICS samt en tröja också....
jag gör det mest för att det är en kul grej... :-).
Inte så illa att få skor och tröja!
Jag har kollat på din blogg rätt många gånger innan.
Var det verkligen kul att springa idag? Jag är ett fan av svalt klimat och lätt regn vi lopp. Men idag var det lite väl mycket av det goda. Tur att man inte var anmäld (men ska jag vara ärlig så är Lidingöloppet det längsta jag sprungit och Stockholm Maran kommer jag aldrig springa av de enkla skälen att det är för backigt och för tidigt på säsongen. Lutar åt Berlin eller möjligtvis Nice 2013.
Skicka en kommentar