Backträning plus 8 km distanslöpning

Idag skulle jag prova ett helt nytt träningspass. Jag skulle springa ett backpass i en slalombacke som heter Väsjöbacken, och direkt efter genomfört backpass skulle jag springa ett distanspass över 8 kilometer. Innan passet tyckte jag att det lät lite jobbigt, och det var det också.

Väsjöbacken i Sollentuna

När jag började den första klättringen upp för backen visste jag inte riktigt hur kroppen skulle reagera, men jag hittade ganska snabbt ett bra tempo, och efter ca 1 timme och 40 minuter hade jag sprungit upp och ner för Väsjöbacken 12 gånger, vilket totalt blir ca 700 höjdmeter.

Innan passet misstänkte jag att jag skulle vara ganska trött vid det här laget, och det var jag också, men jag var inte tröttare än att jag fortfarande stod upp....


Efter 700 höjdmeter var jag trött, men jag stod fortfarande.

När jag sprang den efterföljande distanslöpningen upptäckte jag att benen kändes förvånandsvärt bra. Jag vet inte riktigt varför benen kändes så bra, men eftersom det kändes så bra bestämde mig för att springa lite fortare den sista biten.

Distanslöpningen blev alltså en distanslöpning i stegrande fart, där jag sprang de första 4 kilometrarna i ca 5:00-fart, och de avslutande 4 kilometrarna i ca 4:30-fart.

Nu var jag trött, nu var jag så klart ännu tröttare än efter backbasset, nu stod jag inte längre.....

Efter passet var det skönt att få sitta en liten stund.

När jag sitter där, trött och alldeles genomblöt, kommer jag och tänka på mitt inlägg "Det är härligt att leva". Tänker att livet inte är så dumt nu heller.

Det här var ett riktigt bra träningspass som innehöll allt. Totalt blev det 20.33 kilometer på 2:23:14, och det kan också klassas som ett långpass. Det här passet ska jag springa igen, men då ska jag satsa på att ta 1000 höjdmeter.

På dagens pass hade jag också med mig Markus som är en av mina lagkamrater på Icebug24. Efter ett par såna här pass tror jag att det kommer att gå riktigt bra uppe i Hemavan i slutet på Juli.