Kläderna är färglada. Tröja och byxor matchar, och på huvudet sitter en vit keps med ett tygskynke som hänger ner över nacken. Han som bär kläderna ser lite plågad ut, men han kommer inte ge upp. Det syns att han inte kommer ge upp. Inte än på länge. Inte på mycket länge.
Han ser ut som en riktig ultralöpare. En ultralöpare som man kan se på bild i Runner´s World. En ultralöpare som bara finns där. Där på Comrades. Där på Badwater, eller där borta. Där borta någon annanstans. En ultralöpare som inte finns här. Inte här i Täby. Inte här i Vallentuna.
TEC pågår för fullt. Jag springer banan utan att delta i tävlingen. Jag springer motsols, och jag möter alla löpare minst en gång. Jag möter löpare efter löpare, och jag hejar på alla.
När jag möter han som ser ut som en riktigt ultralöpare tänker jag ropa "Kom igen nu, du ser ut som en riktig ultralöpare", men jag ändrar mig. Jag ropar inte så. Tänker att det är en riktig ultralöpare.
Tänker att det är en ultralöpare som brukar vara där. Där på Comrades. Där på Badwater, men nu. Nu är han här. Här på TEC. Här i Täby. Här i Vallentuna.
3 kommentarer:
Jag sprang en del av banan idag också! Jag såg igår att TEC skulle gå av stapeln och eftersom jag förra året sprang förbi tänkte jag göra samma sak även i år. Så tog mig till Ensta Krog och följde sedan snitslarna ner till Rösjön men där lämnade jag ultrabanan och fortsatte över Löttinge där jag åter igen såg flera ultralöpare komma mot mig. Hejade på alla som jag sprang om och mötte. Hade jag vetat hur banan gick hade jag kanske följt runt rösjön, men då jag inte visste så blev det som det blev. Synd att jag missade dig.
Håkan - Ja, det var synd. Själv tog jag passet som ett lätt pass inför morgondagens Kvantumlopp. Den här lätta löpningen passade helt perfekt.
Visst ja, du ska ju springa imorgon! Det tror jag kommer gå väldigt bra
Skicka en kommentar