Jag vet att "ingen mara är den andra lik"

Jag har sprungit maraton sju gånger tidigare (fyra gånger i Stockholm, en gång på Åland, en gång i Berlin och en gång i New York) och jag kan sammanfatta mina erfarenheter från tidigare maratonlopp med att "ingen mara är den andra lik".

Visst, jag vet att jag kommer att bli väldigt trött, jag vet att jag ska äta och dricka ordentligt före och under loppet, jag vet att pulsen ska gå ner lite innan jag äter en gel, jag vet att låren kan kännas tunga redan efter 15 kilometer för att senare kännas pigga vid 25 kilometer, jag vet att jag ska ta det lugnt i början, jag vet att vädret har stor betydelse och om det är varmt kan sluttiden bli 20 min sämre, jag vet att jag kommer att tänka "var det verkligen så här jobbigt sist", jag vet att kroppen kan reagera med magknip, huvudvärk, kramp, etc, etc någon gång under den sista milen men......... Jag vet också, att den sista milen kan gå väldigt bra, och det är just det, som gör maran lite speciell, eftersom jag inte vet, hur den den sista milen kommer att kännas.

Kortare lopp, som millopp och halvmara, kan också gå bra eller dåligt, men skillnaden är inte så extremt stor, som om ett maratonlopp går dåligt, för om ett maratonlopp går dåligt, då vet jag, att det gör lite ondare......

Även fast jag vet, eller utger mig för att veta, väldigt mycket om maratonlopp, kommer allt annat än ett personlig rekord på lördag, göra mig väldigt besviken, eftersom jag vet, att jag aldrig har varit, så förberedd inför en mara, som jag är nu.