Jag har ont. Ont lite varstans. Ont i foten. På samma ställe som i vintras. Ont i höftböjaren. På samma ställe som i höstas.
Ett ont som varken blir bättre, eller sämre. Jag är inte skadad. Jag har bara ont på ett sätt som gör lite ont.
Jag har ont på ett sätt som inte hindrar mig från att träna, men ändå ont på ett sätt som inte är bra. Idag är det vilodag. Välbehövlig.
4 kommentarer:
Jo nog gör det ont lite varstans,
själv har jag ont i lår och fötter och höft men försöker att inte känna efter så mycket. Det ska bli skönt efter den 1:a Juni då jag kan vila lite mer.
Tänkte lite på det här under gårdagens löppass och kände att jag har tappat lite lusten inför all träning då det dels gör ont lite överallt och dels tar en väldig massa tid.
Hoppas på att när väl maran har passerats och jag drar ner lite på mängdträningen återfinner löpglädjen.
Håkan - Ja, det känns ungefär som det brukar så här i början av maj en maratonsommar.....
Det är viktigt att behålla balansen mellan träning, familj, och annat.
Det är också viktigt att det är kul.
Känns det riktigt tungt så tror jag att det kan vara nyttigt att dra ner lite på träningen ett par dagar.
Kanske är det kroppen som vill dämpa förväntningarna på sig lite...
Anneli - Ha, ha. Ja, så kanske man kan uttrycka det också :-). Klart att det är så :-)!
Skicka en kommentar