En vit vägg. Jag befinner mig ca en meter från en vit vägg. Väggen är målad vit, och den är knottrig i sin struktur. Förmodligen är väggen gjord av betong. På vissa ställen är väggen lite slätare. Det ser ut som att någon har spacklat där innan väggen målades.
Väggens knottriga struktur gör att det blir små, små skuggor från lysrören i taket. I 45 minuter tittar jag in i den vita väggen.
Nu kan man tro att jag har blivit helt dum i huvudet, men det har jag inte. Jag befinner mig bara i ett träsk av alternativ träning. Jag står på en crosstrainer, och roligare utsikt än en vit vägg med knottrig struktur hade inte jag.
Efter 45 minuter på crosstrainern bestämmer jag mig för att komplettera passet med att cykla på en träningscykel i 45 minuter. Totalt blev dagens pass 90 minuter på 70-75% av max. Ett alternativt långpass.
10 kommentarer:
Det låter inte direkt lockande. Det finns inte möjlighet till att vrida runt crosstrainern så att du får se på något annat?
Eller så får du måla upp sköna bilder i fantasin? Tänka dig hur det kommer att kännas då du börjar närma dig målet på den och den tävlingen och har chansen till att spränga drömgränsen...
Usch, vad segt! Lyssna på dokumentärer, streamat eller via Podcast, då går tiden lite fortare.
Jag känner verkligen med dig! Det är bara sååå frustrerande att inte få komma ut och springa när man det är det enda man vill. :(
Fascinerande hur mycket man hittar att titta på i en vit vägg under 45 minuter. :)
Hoppas du är ute på vägarna och i spåren snart igen.
Jag stirrar antingen in i en vägg jag också, eller genom ett fönster ut på en av de minst trafikerade gatorna i Stockholm.
För att råda bot på det har jag numera en netbook som jag ställer upp framför motionscykeln och drar igår en film. Senast var det "Prefontaine", som gjorde att tiden bokstavligen flög fram.
Ser visserligen ut som om jag bygger på vid cykeln, med allt jag har med mig; mobil, jobbtelefon, handduk, vattenflaska, dator...
Men vad fasiken, man får göra det som krävs helt enkelt :-)
Håkan - Jag har faktiskt också tnkt på möjligheten att vrida runt crosstrainern, men nä. Den är för tung för det och sen tror jag inte att det skulle vara så poppis om jag "möblerade om" :-).
Efter ett tag så börjar man tänka på annat. Jobb, löpning, kvällen..... jag borde dock ta med mig musik.
RosaMilton - Det var en bra idé. Lyssna på dokumentärer eller en annan ljudbok. Det gillade jag :-).
Andreas - Ja, söker man så hittar man, men det är som att "titta på när målarfärg torkar" :-).
Johnny - Vad var det för film med Prefontaine? Den skulle jag vilja se.
Musik ska jag ta med mig i fortsättningen, och visst är det som du säger. Vi får göra det som krävs :-)!
Har du inte sett den? Skäms på dig :-)
Det finns faktiskt två, dels "Prefontaine" och dels "Without limits". Den senare föredrar jag.
Sen finns det en med lite mer substans och sanning i sig, "Fire on the track".
Prefontaine:
http://www.imdb.com/title/tt0119937/
Without limits:
http://www.imdb.com/title/tt0119934/
Fire on the tracks:
http://www.imdb.com/title/tt1260355/
Trevliga stunder framför tvn väntar dig. Varför inte samtidigt som du alternativtränar?
Men Lennart, nu får du sluta vara så negativ. :-O Du KAN ju träna och det är väl bra mycket bättre än att vara sjuk!
(Men tro mig, jag förstår dig. Jag har ju varit i det där träsket ett antal gånger men det blir INTE bättre av att tjura. ;-) )
Skaffa musik, kör intervaller, tänk framåt och våga prova annat.
Men hur var det, skulle du inte vila foten? :-)
Johnny - ja, nu skäms jag.... :-). Jag ska kolla in de där filmerna.
Ingmarie - Jag vill bara förstärka hur tråkigt det är att befinna sig i det här träsket. Bara så att ingen glömmer :-). Det är så tråkigt så att till och med en vit vägg blir så intressant :-).
Du kan också uppfatta inlägget på två sätt.
Du kan antingen uppfatta inlägget som att det är väldigt trist och nedslående (tankarna går nästan till den klassiska filmen Örnnästet) samtidigt som du kan uppfattta det som lite roligt där det roliga ligger i att jag beskriver något så tråkigt som en vit vägg :-).
Jag menar, alla andra berättar bara om de fantastiska vyer som de upplever, och i det tråkiga träsket av alternativ träning som jag befinner mig i berättar jag om en vit vägg :-).
Jag förstår. :-)
Men tycker fortfarande det finns så mycket du kan vara glad åt. :-)
En anekdot till Pre filmen är att min vän Pat Porter spelar Lasse Virén. Pat som nu inte finns längre.
Ingmarie - Det finns jättemycket jag kan vara och är glad åt :-).
Nu fick jag en anledning till att titta på filmerna Johnny tipsade om :-).
Skicka en kommentar