Det här var intressant, tänker jag efter 11 kilometer på dagens långpass. Jag befinner mig mitt i en lång backe. Jag springer inte fort, tempot är lågt, ca 7 min/km. För er som har lite lokalkännedom befinner jag mig i den första långa backen på Skavlötens 10 km spår.
Det intressanta var att låren kändes ovanligt trötta. Jag springer ofta i terrängspår, dock inte så långt som jag gjorde idag. Idag blev det totalt 21 km i 4:36-fart, varav 14 km i kuperad terräng i en snittfart av 4:38 min/km. Det tog bra i låren.
Det intressanta var att när jag kom upp för backarna var låren trötta och andningen ansträngd, men efter ett par hundra meter började det kännas bra igen. Jag hade inga större problem att springa bort syran i musklerna.
Jag gillade det här passet. Det var intressant för jag fick en känsla av att kroppen behöver lite mer distanspass och långpass. Det senaste halvåret har det varit lite dåligt med det. Jag har mest tränat kvalitet. De gånger jag har sprungit distanspass har det egentligen gått alldeles för fort för att vara ett distanspass. Det har mer liknat snabbdistans eller tempolopp.
Jag har bestämt mig. Under en tid framöver ska jag springa några långpass i de kuperade terrängspåren vid Täby IP. Jag tror att det är bra för mig. Jag tror också att det är bra för mig att springa långpassen i terrängspår. Det bygger inte bara uthållighet utan det bygger styrka också, och det tror jag att dagens pass visade att jag behöver.
12 kommentarer:
Det är ett skönt långpass att slå ihop de båda milspåren till ett. Och det blir även rätt så mycket kuperat vilket som du skriver känns i låren. Hade tänkt göra den rundan idag men annat kom i vägen och jag kunde bara göra ungefär halva sträckan.
För mig är det det där ultimata tecknet på att jag är i form, ja, jag kan bli trött i backar och benen kan stumna men precis som du skriver så går återhämtningen fort och snart efter krönet igen så känns det bra igen!!
Håkan - Ja, jag tänkte nog nästan lägga på ett varv i 2.5 km spåret för att komma upp mot 23-24 kilometer. Jag får se hur jag gör :-).
Staffan - Jag vet precis vilken känsla du beskriver :-). Jag känner lika dant när jag är i form. Skillnaden då mot idag är att det var lite mer ansträngt idag än när jag är i form :-).
Jag har lite samma problem med att det är svårt att hålla rätt tempo, så att man får "rätt effekt" av passet. Oftast går det för snabbt oavsett distans. Tror att det är något inbyggt att man hela tiden ska ge allt.
Försöker nu att göra det enkla i att köra det lugna passen lugnt så att det hårda kan köras riktigt hårt.
Gillar Skavlöten jättemycket, springer där alldeles för sällan. Låter som du fick till ett bra pass. Själv cyklade jag 27 km... bla delar av Runrundan
Johnny - Ja, jag är lite som dig :-). Det där med att springa passen för fort ökar också skaderisken vilket så klart inte är så bra, men..... Så länge vi utvecklas och håller oss friska så kanske vi ändå inte kör för hårt :-).
RosaMilton - Det var fint vid Skavlöten idag. Kul att du cyklade idag. Cyklade du runt Vallentunasjön måntro :-)? Modigt av dig att cykla idag med tanke på att det var så kallt.
Det där tror jag också på!
Det jag funderar på är om man kanske utvecklad mer genom att köra lätt på de lättare passen, för att kunna köra ännu hårdare på de hårda. Dvs få ut maximalt av varje enskilt pass. Vem vet? :-)
Ingmarie - Då tror jag ännu mer på det :-).
Johnny - Jag förstår precis vad du menar. De flesta förespråkar det du säger så prova och se vilken effekt du får :-).
Jag brukar köra som du säger, men den här hösten har jag nog vid flera tillfällen kört på lite för hårt på vissa pass eftersom jag tyckte det var så kul att träna lite hårdare :-).
Så länge man utvecklas positivt (dvs blir snabbare) så tränar man rätt, det är väl så man får tänka. Sen om man tränar medelhårt på alla pass eller kör ett hårt/lätt-schema tror jag inte spelar så där jättestor roll..bara man vet vad som funkar för en själv.
Magnus - Bra skrivet!
Hej! Först och främst - tack för en bra blogg! Hittade hit för några månader sen och gillar ditt sätt att skriva.
Nu - apropå ingenting - en fråga till er mer vana löpare då jag är relativt ny inom sporten.
Varför ska man inte ska springa långpassen relativt fort? Varför säger alla att det är tiden som är viktig, inte farten. När man tävlar är ju farten A och O. Är det inte bättre att träna på det man vill bli bra på?
Det där med skaderisken köper jag inte - det finns inte en enda vetenskaplig artikel som visar på att skaderisken ökar vid högre tempo OCH bibehållen god löpteknik.
För att ta mig som exempel. Mina distanspass är ca 12km @ 4:30min/km. Om jag kör ett relativt hårt långpass 30km @ 4:30min/km skulle jag enligt gängse uppfattning riskera att skada mig. Det är fortfarande inte en hög hastighet och därmed inte svårt att behålla formen och tekniken även när man är trött.
Kan någon hjälpa mig räta ut frågetecknen?
/grodan
Skicka en kommentar