Det börjar bli kallt ute. Det börjar också bli kalt på träden. Det kalla och det kala hänger ihop. Ord med små variationer i stavningen, men ändå ord som är så olika i sin betydelse.
Det är kallt när jag börjar springa dagens distanspass över 12 kilometer. Vinden blåser rakt igenom kläderna, och jag springer flera kilometer innan jag får upp värmen i kroppen.
Även fast det är kallt känns det riktigt bra att springa. Jag känner mig stark, och jag trycker på lite extra i backarna. Jag måste tänka på att inte springa för fort. Efter 12 kilometer stänger av klockan. Det ena fönstret visar 53:50, och det andra fönstret visar 4:30 min/km.
4 kommentarer:
Nu antar jag att det blir lugnt fram till Hässelbyloppet?
Tycker du att jag sprang för fort? Det blev 10 sek fortare per km än planerat. Jag har lite funderingar kring det, men det borde vara OK.
För att svara på din fråga så ja, det blir lätt träning fram till Hässelbyloppet. Det blir vila i morgon och lätt jogg (4-5 km) på lördag.
Jag har en sådan kluven känsla inför det kala och kalla. Mest känner jag positivt inför det - det är liksom extra belönande när man väl har gjort ett pass i den kargare kala och kalla tillvaron. Så mycket skönare att komma inomhus igen! :-)
Lycka till imorgon!
Ja, visst är det så. Jag är egentligen också ganska van vid det. Jag har inte heller något problem med det och tycker också att det kan vara ganska skönt :-).
Skicka en kommentar