Jag är orolig för att jag ska träna sönder någonting i kroppen. För att undvika skador tar jag en träning i taget, och nu när kroppen känns sliten, känns det vettigt. Kroppen höll för dagens pass, 12 km i 4:24-fart.
Jag tar en träning i taget, men jag hade en plan för veckan, och efter dagens pass planerar jag om. Det blir en mindre justering i planen. Så kan jag göra, eftersom jag tar en träning i taget.
Onsdagen och torsdagens träningspass byter plats. På onsdag blir det en lättare distanslöpning, och på torsdag blir det 19 kilometer lite snabbare än marafart. Jag gör så för att kroppen känns sliten, och eftersom jag tar en träning i taget, anpassar jag träningen efter hur kroppen mår.
8 kommentarer:
Låter vettigt, man ska ju lyssna noga på vad kroppen säger. :-)
Ja det gor du ju helt ratt i! Lyssna pa kroppen!
Andreas - Ja, i de här fallen brukar kroppen har rätt..... :-).
Petra - Ja, det skulle kännas riktigt surt om jag blev skadad nu.
Vad snabb du har blivit! Imponerande!
Du har ju legat på ett imponerande volym nu ett tag. Hur tänker du fram till London nu, dags att börja dra ner lite volymen men behålla intensiteten för att trimma in marafarten eller t o m öka farten något med minskad volym för att spetsa till formen? Detta vore roligt att läsa ett inlägg om!
jag ska börja med ett fyraveckors fartblock med en del korta intervaller nu i veckan!
Staffan - Det finns funderingar, såklart :-). Jag kan dela med mig av mina tankar i ett inlägg de närmaste dagarna.
Klokt!
Annelie - Nämen, jag missade dig. Tack för de fina orden :-)!
Ingmarie - Tack!
Skicka en kommentar