söndag 27 november 2011

En löpares syn på tillvaron

Mitt sätt att se på tillvaron kanske inte riktigt stämmer med hur andra ser på tillvaron. Idag sprang jag ett långpass på 28 kilometer i 5:13-fart. Det är inget konstigt med det. Ett långpass på 28 kilometer tycker inte jag är långt. Det är ett helt normalt långpass. Jag sprang sakta också. Jag sprang i "pratfart". Tidsmässigt betyder det att jag sprang varje mil strax under 52 minuter. Det tycker inte jag är fort, men det tycker nog andra som inte är löpare.

När jag springer använder jag kompressionsstrumpor som kostar 200 kr/par. Det tycker jag är billigt. Det finns kompressionsstrumpor som kostar 600 kr/par. Jag kan hålla med om att jag gärna hade betalat mindre än de 200 kr jag betalar, men nu är det som det är, och jag tycker att mina kompressionsstrumpor är billiga jämfört med vad andra kompressionsstrumpor kostar. En icke-löpare tycker nog att det är väldigt dyrt med 200 kr för "ett par strumpor".

Igår sprang jag ca 13 km i 5:30-fart. På slutet av rundan tänkte jag att "det här gick sakta, synd att jag inte frågade om någon annan var intresserad av att springa lite. Det hade varit kul med lite sällskap". Kom efter det att tänka på att jag inte känner så många som tycker att 13 kilometer i 5:30-fart inte är något att orda om......

4 kommentarer:

Staffan sa...

Ha ha! Tur då att vi kan blogga om passen och få förståelse från likasinnade. Jag visade några rundor på karta idag för en cykelintresserad grannne men tog för givet att jag kört bil runt och gjorde stora ögon när jag berättade att "nej, den där rundan är ett lagom långpass när jag springer" :-)

Mathias sa...

Well, den där distansen och hastigheten hade passat mig bra igår. Dvs, jag är väl en av dom som inte tycker det är oöverkomligt...

Olov sa...

Sanna ord. Alla har lite olika perspektiv på det där med löpning..

Lennart sa...

Staffan - Ja, bloggen har sitt syfte. Ang cykling så körde jag en runda på 4.5 mil i somras och det tyckte många var mycket. Tänkte då att 4.5 mil inte är mycket mer än en mara......

Mathias - Nä, det fixar du! Det vet jag :-).

Olof - Visst är det så!