söndag 4 november 2012

Ta det lugnt, och stressa inte

Förra veckan sprang jag 14 kilometer terränglöpning i 4:38-fart. Då satsade jag i backarna. Jag behöll farten över backkrönen. Jag sprang så fort jag orkade på de flacka partierna, men löpningen kändes inte bra. Löpningen kändes spänd och stressad.

Igår sprang jag exakt samma runda, men jag tog det lugnt i uppförsbackarna. Jag stressade inte. Det fick ta den tid det tog. Det var ett ganska behagligt pass. Löpningen kändes lugn och avslappnad, och när jag var klar hade jag sprungit rundan i en snittfart av 4:30 min/km.

Lärdommen måste vara att ta det lugnt och inte stressa, det går ofta fortare då, och det gäller inte bara löpning. Det gäller livet i allmänhet.

Även fast gårdagens löpningen kändes lugn och avslappnad sprang jag ett lättare pass idag. Det blev en lugn återhämtningsjogg över 4 kilometer i 5:30-fart tillsammans med en klubbkompis från Vallentuna Friidrott.

Min klubbkompis har ett krånglande knä. Knät höll för dagens pass, men tyvärr började det andra knät att krångla, och det kändes så klart lite jobbigt. Den känningen som dök upp idag är nog bara tillfällig, och den gamla skadan tror jag inte gjorde sig påmind. Det ser jag som positivt.

Jag vet att min klubbkompis snart kommer att bli bra, det ser jag. Jag ser en vilja att bli bra. Jag ser en envishet, och jag ser en målmedvetenhet som imponerar. Läkningen måste bara få ta lite tid, för det går inte att stressa fram en läkning. Det går fortare om man tar det lugnt, och inte stressar.

7 kommentarer:

Johnny sa...

Nackdelen med att trycka på över backar är ju att det kommer med en rejäl prislapp.

Någon bok jag läste, tror det var cykling, pratade om att man hade tre tändstickor att bränna under ett lopp, tre rejälare ansträngningar utöver det man gjorde kontinuerligt som t ex en spurt, tempoväxling eller hålla farten över en backe. Efter det så hade man inte så många reserver kvar och fick hålla sig till sitt tempo eller bränna en sticka till och förr eller senare dra ner på tempot istället.

Vet inte vart jag vill komma egentligen, förutom att hålla med dig att man ibland måste vara smart för att nå sitt mål så snabbt som möjligt, när man springer och i livet. :-)

Unknown sa...

Känner igen det där. Man kan tycka att det gått skapligt fort men så har det inte det, och så kan det kännas långsamt men ha gått fortare. Handlar nog delvis om närvaro tror jag. Och det gäller både livet och löpningen.

Du har inte funderat på att börja köra ännu längre pass? Alltså runt 3 mil. Börjar du med det regelbundet så tror jag ditt mål på maran kommer finnas inom räckhåll under nästa år.

Lennart sa...

Johnny - Det där med "tre tändstickor" var bra! Jag ska nog tänka på det. Jag vill också tror att jag har upplevt det. Bra tips :-).

Henrik - Jo, jag har funderat på det. Just nu ligger jag inne i en "styrke och koordinationsperiod" som består av mycket terrängpass, löpskolning, osv,.... Dock funderar jag på att öka långpassen från 21 km till 26 km, men det dröjer nog några veckor. Fram mot vårkanten när maran närmar sig blir det troligtvis ännu längre pass.

Vill också passa på att säga att maran inte är mitt huvudmål nästa år utan det är att bli snabbare på 5 km, 10 km och halvmaran.

Unknown sa...

Då är vi inne i samma period och har samma fokusdistanser för nästa år. Jag är bara på en mycket lägre nivå.

Jag vet faktiskt inte varför jag vill springa maran överhuvudtaget. Jag tror inte den andra halvan kommer bli speciellt roligt hur bra tränad jag än lyckats bli, inte förrän man passerat mållinjen iaf. Det är mer ett hjärnspöke. Något jag måste göra. Det ligger hursomhelst minst 1 (antagligen 2 år) framåt i tiden.

Lennart sa...

Henrik - Jag tror att du gör rätt som börjar med att fokusera på kortare distanser innan du tar maran.

Dock ska du inte ha för stor respekt för maran. Du grejar den. Det finns många som springer en mara med sämre förutsättningar än vad du har :-).

Unknown sa...

Ursäkta om jag låter lite deprimerande ibland. Jag är nöjd med det jag får ut av den träning jag lägger ner, men inte så nöjd med att min kropp inte tål mer träning än den gör. Men man får kämpa på. Det ska inte gå för lätt.

Jag tror också att jag "tar mig runt" en mara. Men jag är inte intresserad av att hålla på och springa i nästan 5 timmar, som det troligtvis skulle ta i dagsläget.

Lennart sa...

Henrik - Din kropp kommer att tåla mer träning framöver. Den behöver bara lite tid att vänja sig vid den nuvarande träningsnivån :-).