Doserande kurvor på inomhusbana gillar jag. De inbjuder till att springa fort. Konstruktionen med doserande kurvor gör också att man får en liten nedförsbacke i utgången av en kurva, framförallt om man springer på andra eller tredje banan, och det ger lite extra fart ut på raksträckan. Det gillar jag.
Eftersom en inomhusbana är en varvbana måste den där nedförsbacken blir en uppförsbacke någon annanstans, och så är det också. Uppförsbacken får man vid ingången av en kurva, men av någon anledning känns inte den uppförsbacken så mycket, nedförsbacken vid utgången av en kurva känns mer, och det kan man utnyttja.
I doserande kurvor ska man springa fort. Kurvorna är inte konstruerade för att springa långsamt. Det går knappt att springa långsamt. Fötterna trampar snett, och jag har hört att det finns risk för löparknä och andra skador om man springer långsamt.
Idag sprang jag fort i de doserande kurvorna på Bosön. Det blev 8 tusingar på tiderna 3:48 - 3:44 - 3:43 - 3:43 - 3:49 - 3:47 - 3:47 - 3:43 med en och en halv minut gåvila mellan varje intervall.
2 kommentarer:
Det låter roligt det där! Jag bara måste testa att springa på Bosön i vinter.
Henrik - Vinter, rundbana, inomhus och intervaller är ord som hör ihop :-).
Skicka en kommentar