söndag 25 november 2012

Ett hårt pass med tvåtusingar

Jag tycker det går ganska bra för mig nu. Den senaste tiden har jag bland annat sprungit tusingar i 3:45-fart, och åttahundringar i 3:40-fart. Det är fort. Det inger självförtroende.

I morse frågade jag mig själv hur svårt det kan vara att springa tvåtusingar i 3:50-fart? Det kan inte vara svårt, resonerade jag med mig själv. Jag får helt enkelt åka ner till Vallentuna IP och försöka, tänkte jag.

Planen var alltså 4*2000 m i 3:50-fart med 1:30 gåvila, men det visade sig vara lite för optimistiskt. Första tvåtusingen sprang jag planenligt i 3:50-fart, men redan här kändes det tungt så jag förlängde direkt vilan till 2 minuter.

Andra intervallen klarade jag också att springa i 3:50-fart, men nu kändes det oroväckande jobbigt. Under gåvilan tänkte jag mycket. Under gåvilan velade jag. Ska jag förlänga vilan ytterligare, eller springa nästa intervall långsammare? Det var frågan. Bestämde mig till slut för att behålla vilan på 2 minuter, och eventuellt springa den tredje intervallen långsammare.

På den tredje intervallen kände jag redan efter ett par hundra meter att det inte skulle bli 3:50-fart. Jag försökte ändå springa den så bra jag kunde, och när jag till slut stängde av klockan visade den att jag hade sprungit tvåtusingen i 3:54-fart.

3:54-fart var väl egentligen ingen större katastrof, men nu var jag helt slut. Jag hade inte mycket kvar i benen, och det var länge sen jag var så här trött. Här borde jag kanske ställt in den fjärde intervallen, men efter en vila på 2:15 bestämde jag mig för starta den sista intervallen med målsättningen att springa den fortare än skamgränsen på 4:00 min/km.

Efter sju minuter och femtioåtta sekunder på den fjärde intervallen stängde jag av klockan, och det betyder att jag sprang den sista intervallen i 3:59-fart, och det fick jag jobba för.

Summerat blev det fyra tvåtusingar på tiderna 7:39 - 7:41 - 7:48 - 7:58 och så här i efterhand kan man tycka att jag borde ha siktat på 3:55-fart på de två första intervallerna, och eventuellt öka på de två sista, men det är som det är, och jag är nöjd med att jag sprang sex kilometer i sub 39-fart.

2 kommentarer:

Piratfarsan sa...

Du är ju grymt snabb, så imponerad..

Lennart sa...

Tackar! Det var grymt jobbigt också :-). IP borde du prova någon gång :-).