Vilken fart ska jag springa när jag springer tio åttahundringar med två minuters gåvila? Den frågan funderade jag mycket på idag.
När jag på sena eftermiddagen parkerade bilen utanför Bosön hade jag funderat klart. Jag skulle försöka springa tio åttahundringarna i 3:40-fart.
Innan passet kändes 3:40-fart utmanande, och när jag efter tre intervaller stängde av klockan kändes 3:40-fart som en omöjlighet i ytterligare sju intervaller, men sen hände det något. Det började kännas bra.
Varje intervall kändes inte längre jobbigare än den föregående, snarare tvärt om. Varje intervall kändes lättare än den föregående. Jag kände mig stark. Jag kände mig riktigt stark, och de två sista intervallerna sprang jag i 3:38-fart respektive 3:35-fart.
Summerat blev dagens pass tio åttahundringar på tiderna 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:56 - 2:54 - 2:52. Det betyder att jag sprang åtta intervaller i 3:40-fart, en intervall i 3:38-fart, och en intervall i 3:35-fart, och det är jag väldigt nöjd med!
6 kommentarer:
Det var inga dåliga intervaller. Skönt att det kändes bättre o bättre under passet.
Ska du tävla snart? Du verkar ligga i bra nu.
Tror det här är det som jag menar. Lugna längre pass och verkligen satsa då man ska springa fort.
Är nog en del hjärnspöken inblandat också så att lägga upp ett mål med någon sek snabbare per km kan vara bra för att flytta gränserna.
Bra jobbat för övrigt!
Du är fan som en klocka! Sådär jämn som du är på dina 8 första kommer jag aldrig någonsin bli oavsett hur bra jag blir. Imponerande.
Att få extra kraft mitt i ett pass är verkligen härligt. Händer tyvärr alldeles för sällan.
Olov - Tack! Den 8:e december planerar jag att åka till Hemlingby (i Gävle) för att springa Bore cup, deltävling 1, 10 km, och sen har vi Nyårsloppet här i Vallentuna, 5 km eller 10 km på Nyårsafton.
Bore cup, deltävling 2, 7.5 km, går andra helgen i januari här i Vallentuna :-).
Jag satsar inte specifikt för detta men de är tre lopp inom en tvåmånadersperiod.
Johnny - Bra sagt! Jag tror också att en del hjärnspöken är inblandade. Därför tror jag att det var bra för mig att förlänga vilan till 2 min och öka farten. Tidigare har jag gjort så på tusingarna och jag tänkte lika dant igår på åttahundringarna.
Gårdagens åttahundringar gick 15-20 sekunder snabbare än min milfart (senaste tävling) och förut hade jag troligtvis "fastnat" i ca 4-fart, och det har nog varit en psykologisk gräns.
Jag har även slutat titta på klockan så mycket nu och springer mer på känsla. Det känns bra och jag har märkt att det faktiskt går lite fortare :-).
Nästa steg är att korta vilan, men det gör jag när vi närmar oss tävlingssäsong. Nu är det viktigare att springa fort och då kan vilan vara lite längre. Vad tror du om det?
Henrik - Tack! Ja, det var en skön känsla igår.
Angående tiderna så syns inte differenserna eftersom jag har avrundat till närmaste sekund. Tiderna var mellan 2:55.5 och 2:56.4, men det kanske är helt OK det med :-). Oftast var tiderna under 2:56 :-).
Varvet på bosön är 200 meter och jag klockade mig på varje varv vilket då gör det möjligt att anpassa farten. 3:40-fart är 44 sekunder på varvet så det hjälpte lite.
Här kan dock de psykiska spärrarna, som jag och Johnny skriver om ovan, komma in. Jag ställer helt enkelt in mig på 44 sek/varv och då blir det svårt att springa fortare. Det är psykiskt eftersom jag på de två sista varven bara sprang på utan att titta på klockan och då gick de varven fortare :-).
Oj oj oj. Ruggigt bra!
Ingmarie - Tack! Jag går fortfarande och är nöjd med passet :-).
Skicka en kommentar