....med bristningar (vilket det jag har råkat ut för borde vara).
Idag när jag vaknade och tog de första stegen kändes vaden jättebra, den kändes faktiskt helt normal. Bristningen gjorde sig dock påmind när jag gick ner för trappan, men det var inget anmärkningsvärt alls.
Under förmiddagen kände jag att det var något i vaden (vänstra, där bristningen sitter). Det konstiga är att när jag kände efter så kändes det lika dant i den högra vaden och det brukar vara ett bra tecken, men vis från gårdagens löpning vet jag bättre...... Ingen löpning idag!!!! Tänkte också på det berömda ordspråket "om man börjar känna efter är man alltid trött....". Modifierade det lite och tänkte att "om man börjar känna efter så har man alltid ont någonstans...". Hmm, förmodligen är det någon som redan har tänkt och skrivit så för jag tror att jag känner igen det.....
Eftermiddagen tillbringade jag i Väsjöbacken där jag åkte slalom. Utöver det har jag, nu på kvällen, gått en promenad på ca 3 km, gjort tåhävningar och stretchat ordentligt. Jag känner fortfarande inte av någonting i vaden. Nu är det dock så, att jag vet, att om jag går ut och springer kommer det att börja göra ont igen så imorgon tänkte jag gå och simma istället för att träna löpning.
Eventuellt att jag gör en testlöpning på 5 km på onsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar