I söndags bestämde jag mig för att springa obanat. Det var länge sen. Tänkte att jag skulle springa i lugn takt och låta terränglöpningen fungera som en återhämtningsjogg efter lördagens långpass.
Inte obanat här, men sånt här kan man mötas av ute i terrängen..... |
Idag var jag dock sugen på att springa lite fortare. Jag tog mig ner till Vallentuna IP för att köra intervallpasset Djävulsstegen. Passet finns beskrivet i RW, men för er som inte läser den tidningen så går passet till enligt:
- 1500 meter, i tävlingsfart på milen, jogga en minut
- 1500 meter, sex sekunder snabbare än tävlingsfart på milen, jogga två minuter
- 1500 meter, tolv sekunder snabbare än tävlingsfart på milen, jogga i två minuter
- 1500 meter, femton sekunder snabbare än tävlingsfart på milen
Oavsett hur inspirerad jag blir av höstvädret så måste jag nog vila ett par dagar nu. Jag kommer bara att göra mig illa annars......
2 kommentarer:
det är när det känns som bäst man ska vila. Och det är också då det är som svårast... Fina bilder! :-)
Ingmarie - Du har så rätt. Hoppas att du är på bättringsvägen.
Skicka en kommentar