Tänk att det kan kännas så lätt att springa 28.3 kilometer i 5:01-fart. Igår var jag knappt andfådd efteråt, men det är väl som det ska vara under ett långpass.
|
Några kilometer från mitt hus.... |
Det kanske var den vackra hösten som gjorde att det gick så lätt.....
|
Gävsjövägen..... |
... eller den klara och friska höstluften......
|
Nästan hemma..... |
..... eller också kanske det var
fredagens positiva nyhet från Hässelbyloppet. Härligt var det i alla fall, och motivationen är på topp.
6 kommentarer:
Ser verkligen fint ut. Förstår att det var riktigt härligt!
Verkligen kul att se att du tog dig under den magiska gränsen!
Henrik - Tack, 40 min känns ganska bra :-), och visst är hösten en fin årstid.
Låter härligt!
Visst är det väl lite så, att det är liiite lättare att springa nu när dagarna är klara, fina och färggranna? :-)
Hej Västgötskan och välkommen hit!
Jag tycker det är mycket lättare :-) att springa nu än på sommren :-). Inte alls lika varmt och kvavt. Fast det är ju klart.... Varma sommarkvällar är inte dumt, löpning efter regn är inte heller dumt.....
Fantastiskt vackert. Och detsamma kan man säga om Hässelbyloppet. Helt galet vackert.
39:59:2... och vad ska bloggen heta nu? Själv pinnar jag på i pulszon 3 och det behöver jag eftersom det är typ "system overload" på jobbet.
Lars - Tack! Visst blev det bra till slu :-).
Bloggen får heta det den heter. Namnet känns så etablerat och fungerar även om jag fixar milen sub 40. Är dock inte helt säker på att alla håller med där, men ändå... :-).
Skicka en kommentar