- 800 meter i tävlingsfart på milen, jogga två minuter
- 400 meter i tävlingsfart på 5 kilometer, jogga en minut
- 400 meter tre sekunder snabbare än tävlingsfart på 5 kilometer, jogga en minut.
- 800 meter i tävlingsfart på 5 kilometer.
- Ovanstående genomförs i 3 set och vilan mellan varje set bestod av 4 minuter joggvila.
Första serien kändes lätt. Jag var inte särskilt andfått så jag skruvade upp farten lite på den andra serien. Den andra serien gav lite mer flås, men det kändes fortfarande som att det fanns mer att ge så jag skruvade upp farten lite till på den sista serien. Tiderna på den sista serien blev 3:14 (4:02 min/km på 800 meter), 1:32 (3:50 min/km på 400 meter), 1:29 (3:49 min/km på 400 meter) och 2:59 (3:46 min/km på 800 meter).
Det här kanske inte var det mest krävande passet jag har genomfört men det gav totalt 7.2 kilometer i hög fart (minst tävlingsfart på milen) så jag känner mig nöjd.
7 kommentarer:
Verkar ha varit ett roligt pass men jag hade tyckt det var knepigt att hålla sån stenkoll på farten...Ställer du in den på något vis?
Hej Ingmarie!
Det var lite svårt. Det blev inte helt enligt skolboken men tillräckligt bra. Passet kördes på bana och jag hade räknat ut tiden per 100ing och tiden per varv så det gick hyffsat men lite knepigt var det :-).
MVH
Förstår det. Att det var lite knepigt alltså. :-) Jag kör mer på känsla. Förr kunde jag pricka tider nästan exakt (är "känd" för att vara den perfekta farthållaren) men nu för tiden är det lite svårare.
Vill inte låsa mig vid några specifika tider utan kör på. Jag vet när det är för långsamt/för fort. ;-)
Jag har förstått att du är en bra farthållare :-). Måste kännas bra att ha det i kroppen :-).
Efter Roslagsnatta, när jag inte hade någon hjälp alls av km-markeringar, så har jag faktiskt funderat på det härmed att låta känslan styra. Roslagsnatta gick bra och det känns nästan ännu bättre att jag sprang hela loppet och "nästan persade" på ren känsla. Jag hade kontroll ändå :-).
MVH
Låter som ett spännande pass. Sen kanske man ska se det som att alla kvalitetspass inte behöver ge blodsmak och spykänslor men att de gör gott och lägger till ytterligare en pusselbit mot målet.
Riktigt trevliga intervaller! Man blir förvånad när man märker att man kan öka trots att man känner sig helt slut :)
Bra jobbat Lennart!
Hej Ellinor!
Du tänker precis som jag. Vissa kvalitetspss kan inrikta sig på rätt teknik och inte vara VO2-max :-).
MVH
Hej John!
Ja, mycket sitter i huvudet. Det märker jag i slutet på lopp då det nästan alltid går att öka lite sista biten :-).
MVH
Skicka en kommentar