OK, handen på
hjärtat. Vi gör det alla. Jag gör det. Du gör det. Vi gör det. Alla delar ut
lite pep-skitsnack hit och dit.
Jag tror ni vet
vad jag menar. Jag menar bortförklaringarna någon annan hittar på åt en efter
en misslyckad tävling. Bortförklaringar som ofta hamnar i kommentarsfältet kring
en misslyckad tävling. Bortförklaringar som
”Hade det inte regnat så hade du sprungit minst en minut snabbare”. Detta
sagt även fast loppet gick på asfalt och att det i själva verket inte regnade
så mycket och att det svalkande regnet också kanske verkade positivt på
prestationen. Svårt att veta.
Jag förstår att
pep-skitsnacket finns, och jag förstår att vi som ger lite pep i en motgång bara vill väl,
men fungerar det? Fungerar det på dig?
På mig fungerar
det inte. Jag blir inte gladare av det. Det kan nog ha att göra med att jag
anser att jag inte bara är ansvarig för mina framgångar, utan att jag även är
ansvarig för mina motgångar. Jag anser att jag alltid kunde ha tränat lite till.
Fast det är
klart. Jag är inte så säker på att jag hade blivit gladare av motsatsen. Jag
hade nog inte blivit gladare av ”Ja, nu
var du bra dålig. Överraskande dålig. Du som har bloggat så mycket om hur bra
du är borde prestera bättre. Du är ju helt kass”.
Vad ska vi dra
för slutsats av det här då? Ja, säg det. Kanske att pep-skitsnacket behövs.
Även fast vi alla vet att det inte stämmer. Vi behöver höra lite lögner bara
för att må bra.
Efter dagens
pass så letar jag febrilt efter lite egna bortförklaringar. Jag behöver det. Jag
behöver det för att må bra. Jag behöver det efter att ha sprungit 5000 meter på
bana på tiden 21:50 och inser att jag inte är så mycket bättre. Jag ska bli
bättre, men just nu är det inte så mycket bättre.
2 kommentarer:
Jag tycker nog att det behövs. Man kan nog vara glad över att nån bryr sig om att ljuga lite för att få en att må bättre.
Linus - Ja, kanske. Motsatsen hade kanske inte varit så roligt. Dock kan ärlighet också vara bra som tex "jag förstår att du är besviken......" :-).
Skicka en kommentar