söndag 15 februari 2015

När jag trivs som bäst

När jag trivs som bäst är det någon minusgrad och sol. Det är gnistrande vit snö och solglasögon. Det är två lager med kläder på överkroppen, en långärmad underställströja och en löparjacka. På benen räcker det med ett par långa tights.

När jag trivs som bäst springer jag på en enslig skogsväg. Gärna förbi en bondgård med hästar som betar i hagarna. Det kan också vara skog. Det spelar inte så stor roll.

När jag trivs som bäst vill jag lyssna in omgivningen. Gärna lyssna på tystnaden. Om något bryter tystnaden vill jag att de ska vara ett naturligt ljud som fågelkvitter, häst som gnäggar eller kor som råmar.

När jag trivs som bäst är det någon minusgrad och sol. Det är gnistrande vit snö och solglasögon. Det är natur. Det är tyst. Det är löpning.

Idag trivdes jag som bäst. Idag sprang jag 15 kilometer i 5:07-fart.

6 kommentarer:

Andreas Åkesson sa...

Det låter mysigt. Ibland kan löpningen vara det också!

Urban2014run sa...

Så där har vi det på landet. Jag och brorsan fick en liknande sväng runt Berga. Kalasväder även om det var litet knöligt underlag

Anders sa...

Den beskrivningen kan jag skriva under på, då trivs jag också utmärkt.

Lennart sa...

Andreas - Ja, ibland kan löpningen också vara det :-)!

Urban - Underbart. En lite undran bara. Berga? Är det Berga söder om Sthlm eller en förkortning av Åkersberga (jag är uppvuxen i Åkersberga)?

Anders - Ja, jag tror att det är många som trivs i vintern, bara det inte är snömodd så :-).

Urban2014run sa...

(Åkers-)Berga.

Lennart sa...

Urban - Kul! Jag är uppvuxen i Åkersberga i ett område som hette Söra.

Tycker Åkersberga är fint med all sin natur och närhet till skärgården och badplatser. Det var bra att växa upp där :-)!