I det här blogginlägget vill jag tacka en person som genom åren har betytt mycket för mitt bloggande, och det är Staffan Dahlgren som skriver bloggen 4:30-fart genom tillvaron.
Jag tror att de flesta av er känner till Staffan Dahlgren, men jag tror inte att ni känner till att Staffan var en av de första som kommenterade den här bloggen, i det här inlägget, när jag startade bloggen den 1 maj 2010. Att få en kommentar på en text som jag hade skrivit betydde mycket för mig. Det var kul, och det var beviset för att "jag inte skrev för kråkorna" utan att det faktiskt fanns någon som läste det jag skrev.
Staffans och min "bloggrelation" utvecklades med tiden och tillsammans med några andra bloggare ordnade vi bloggträffar med gemensamma träningspass. Det var en ganska ytlig relation men ändå en produktiv och rolig relation.
Genom åren har vi båda skrivit mycket och haft åsikter om olika saker. Vi har inte alltid tyckt lika vilket jag är oerhört glad över. Dock har jag någon gång skickat SMS till Staffan bara för att kontrollera att han inte har tagit illa upp för vad jag har skrivit.
Staffan och min blogg har sedan de första trevande kommentarerna och efterföljande inlägg gått lite olika vägar där jag kan uppleva att Staffan har bundit upp sig med olika företag, utnyttjat bilder, nätverkat med andra personer, och etablerat sitt varumärke lite mer än vad jag har gjort då jag har valt att ge mig som person en lite mer tillbakadragen profil.
Ingenting är rätt eller fel utan jag tycker Staffan har gjort ett bra, målmedvetet och förtjänstfullt jobb med sin blogg. Staffan har alltid funnits där som stöd för mig, och jag har alltid försökt finnas där som stöd för Staffan, och oavsett vad som händer i framtiden så vill jag rikta ett stort tack till Staffan Dahlgren.
I och med att jag hittills valt att ge mig som person en lite mer tillbakadragen roll så vet ni läsare inte heller så mycket om mig. Ni vet inte vem jag är, vad jag gör, osv, förutom att jag skriver texter om löpning på en löparblogg. Jag är medveten om det, och jag har också spelat lite på det när jag publicerar djupare poetiska texter om löpning. Jag är medveten om att det kan väcka en nyfikenhet på mig som person vilket kan vara nyttigt om jag vill fånga läsare.
Imorgon publicerar jag mitt 1000:e inlägg, och de inlägget kommer visa en sida av mig som ni inte känner till. I mitt 1000:e inlägg kommer jag berätta om andra saker jag har gjort parallellt med att jag har skrivit om löpning på den här löparbloggen. Det är saker som i sin mängd och regelbundenhet har gett mig en enorm erfarenhet som jag tror att andra har svårt att mäta sig med. Det är saker som jag funderar på att försöka utveckla till någonting större då jag tror att många har frågor om det, och ett behov av att prata om det.
Hur som helst. Staffan! Du har varit viktig för den här bloggen, och tack för allt du har bjudit på.
2 kommentarer:
Tack själv Lennart, för det här fina inlägget som var roligt att läsa och för stödet under alla år! Ja vi har följt varandra länge nu, ibland haft olika åsikter och synpunkter på varandras texter men alltid hittat tillbaka till varandras bloggar att inspireras och roas av och det har alltid varit trevligt att ses i samband med träning och tävling! Hoppas det blir fler gånger framöver! Tack igen och Gott Nytt År Lennart!
Staffan - Ja, det har varit en rolig resa som jag är glad att vi har gjort :-)!
Aldrig att jag hade haft samma kontinuitet i löpningen på samma sätt utan den här bloggen :-).
Skicka en kommentar