För att springa långt i minimalistiska skor kanske det också
krävs en minimalistisk ryggsäck, glasögon och kläder av rätt märke. Det krävs
mycket minimalistiska saker.
Ett par vanliga neutrala skor från Asics duger inte. Det ger
helt fel signaler. En minimalist vill uppfattas som en
minimalist. Grupptillhörigheten kräver minimalistiska saker, och det krävs en
hel del minimalistiska saker för att vara minimalist.
Nu vet jag att det finns några minimalister som läser det
här, och som kan känna sig träffade. I alla fall lite. Lite minimalt träffad. Det känns som att det ligger i minimalistens natur att bli minimalt träffad.
Men jag hoppas att ni gillar mig ändå, i alla fall lite. Lite minimalistiskt.
16 kommentarer:
Jag har ett minimalt intresse av att vara minimalist men ett större intresse av att göra det enkelt för mig. Keep it simple, är ett bra motto.
Ja visst är det lustigt. För några år sedan var folk antingen löpare eller icke-löpare. Nu finns diverse subkulturer. Men det kanske blir så av sig självt nu när vi (inser att jag inte riktigt vet om jag är löpare längre) blir fler och fler.
Peter - Ja, krånglar man till saker så är man nog fel ute :-).
Hmm, nu kom jag av någon anledning och tänka på alla olika dieter som finns......
Anneli - Ja, alla kanske söker sin identitet eller sin plats i gruppen "löpare" och då kanske vi måste nyansera oss lite :-).
Hej
Ja nu blev jag träffad, fast inte så farligt, jag har ju påbörjat en omställning och är mitt i den. Men de minimalistiska skorna är för mig ett hjälpmedel för att få ett mer effektivt löpsteg. Jag är sedan innan en extrem hällöpare som gjort att jag inte kunnat komma mycket längre än 15 kilometer utan stora besvär. Min förhoppning är att på sikt kunna springa lika långt som dig, skadefri och glad. Om det lyckas återstår att se. det får framtiden utvisa.
Men hur som helst tillhör vi ändå samma "grupp", vi är löpare allihopa. Sen på vilket sätt eller vilken utrustning vi använder spelar mindre roll. Man kan bara ta ansvar för sig själv. Så länge vi mår bra av vår löpning så är allt annat underordnat.
Nisse - Jag tänkte faktiskt lite på hur just du skulle ta det när jag skrev texten, men jag tyckte ändå den var så rolig så jag publicerade den. Jag menar absolut inget illa. Syftet var att det skulle mana till eftertanke samtidigt som det skulle vara lite roligt.
Det jag gör lite parodi på är väl en ganska fanatisk typ som faktiskt finns i verkligheten, men man behöver inte vara fanatisk bara för att man springer i minimalistiska skor.
Sen är det så att jag också är löpare och har köpt mindre uppbyggda skor just med syfte att ändra löpsteg (inte tillhöra någon grupp) så det kanske handlar lite om mig själv också :-).
Jag hoppas att du inte tog illa upp och självklart hoppas jag att du lyckas ändra på ditt löpsteg och att det gör dig skadefri.
Lennart, nej jag blir inte sårad. Jag gillar dina texter, dom är unika och du sticker med jämna mellanrum ut hakan på ett bra sätt. Fortsätt med det. Det blir kul och intressant läsning.
Det många inte tänker på som byter till minimalistiska skor, är att det fortfarande är samma belastning, den bara flyttar till andra strukturer.
Det kan mao vara bra om man drabbats av skador att förändra, men det är inte alltid jättebra per automatik.
Sedan finns det inget som stöder tesen att hälisättning ger fler skador än framfotsisättning, snarare tvärtom av de studier som hunnit göras.
Som vanligt, det som fungerar för just dig är det du ska fortsätta med :-)
När jag växte upp hade vi minsann också minimalistiska skor med tunn sula. På grusväg kändes det som om man sprang barfota. Jag blev aldrig någon löpartalang. Det var nog skornas fel.
Så sant Oliver. Och i dom flesta sporter finns det alltid personer som tror att allt hänger på utrustningen. Men dom är sällan särskilt bra. Vart tog maximalisterna vägen?
Nisse - Bra. Skönt att höra. Jag värderar din vänskap i bloggvärlden högt!
Johnny - Bra sagt! Jag tror också att var och en har sin naturliga löpstil :-).
Oliver - Ja, jag tror dock på att om man går i "vanliga" skor hela dagarna, och sedan springer i minimalistiska skor, så blir belastningen för hög. Om man springer i minimalistiska skor så kanske man också skulle gå i dem hela dagen. Jag vet inte, men det är en tanke.
Björn - Maximalisterna kanske kommer nu med Hoka One :-).
Lennart.
Så har jag gjort, använt 0mm dropp skor även på arbete och fritid för att vänja kroppen. Men det som är så svårt är att skynda långsamt. Måste ha ett enormt tålamod, det har jag inte haft tillräckligt mycket den sista tiden. Alla har sin stil och som Jonny sa, det gäller att hitta något som passar sig själv. Jag vet inte om jag gör rätt? Finns inget facit förrän efteråt. Tror även att åldern spelar stor roll om man gör stora förändringar. Tar längre tid för äldre kroppar att anpassa sig.
" Jag vet inte om jag gör rätt?" - En stressfraktur pga alltför mycket minimisalism kanske är svaret på om du gör rätt eller fel?
Lennart: Klok tanke. Det är nog svårt att få till det "naturliga steget" på träning om man traskar onaturligt mellan passen.
Nisse - Det kommer gå bra. Skynda långsamt bara. Lycka till!
Anonym - Alltid trist med anonyma kommentarer. Speciellt som jag uppfattar den lite negativ i tonen.
Oliver - :-)!
Jag bröt 10 års skadeelände med att gå över till minimalistiska skor. Men i övrigt är jag snarare maximalistisk som släpar med mig allt som en riktig skalman :)
Jag har inget behov av att tillhöra någon grupp alls(vilket säker kan intygas av diverse klubbfolk som försökt få in mig i klubbar eller lopp). Så om du syftar på mig så får du räkna mig till frispringade-icketävlande-motionärs-minimalist-hightech-prylgalen-nyfiken-gruppen. Finns det någon alls mer i den gruppen?
Skicka en kommentar