Mot fjällen

Nu bär det av mot fjällen. Några dagar blir jag borta. Några dagar utan löpning. Löpning passar inte den här gången. Tråkigt, men så är det med det.

Lite orolig är jag för att min Borrelia ska ligga kvar i kroppen. Det känns som det. Efter fredagens lätta pass känns kroppen lite konstig.

Kroppen känns inte helt hundra. Kanske är det Borrelian, kanske är det för att jag badade kallt i fredags. Vad vet jag.

Imorgon kommer provsvaret läkaren tog i måndags. Jag hinner ringa och kontrollera innan jag går in i "radioskugga", och något bloggande blir det inte. Jag tror inte det går. Jag tror inte det finns täckning.

Jag vet

Jag vet att löpning kan kännas väldigt jobbigt. Jag vet att vissa dagar är värre än andra. Jag vet också att värme kan göra löpning ännu jobbigare.

Det var med stappliga steg jag sprang mitt första löppass på 18 dagar. Det var med ett ovant rörelsemönster jag sprang 5 km i 4:55-fart. Jag kände mig som en nybörjare.

Nu vet jag hur det känns att vara nybörjare, dock med en skillnad. Skillnaden mellan mig och en nybörjare är att jag vet att det kommer att kännas bättre. Efter några pass kommer det att kännas bättre.

Jag gör som jag brukar

Ska jag springa ett kortare testpass? För ett par dagar sedan sa läkaren "nej", men idag säger min kropp "ja".

Idag känner jag mig fullt frisk. Jag solar, badar, klipper gräset och handlar. Jag gör allt jag brukar göra.

Jag gör som jag brukar, och det bästa kanske är att fortsätta med det. Jag kanske ska göra som jag brukar göra efter en infektion.

Efter en infektion brukar jag prova att springa, och avbryta om det inte känns bra. Det brukar gå bra. Det brukar bli bra. Jag ska göra som jag brukar.

Off pist-orientering

- Nyss trodde du att du skulle dö, och nu undrar du om du kan träna, sa doktorn till mig idag när vi undersökte min Borrelia.

Vet inte riktigt vad man kan dra för slutsatser av det, men jag tror att doktorn var lite trött på mina frågor om hur Borrelia kan sprida sig till andra organ, och om jag eventuellt skulle kunna genomföra ett par träningspass innan analysen av blodproven kommer om någon vecka.

Doktorn undrade också när jag fick fästingen, men det kunde jag inte riktigt svara på. Troligtvis var det under ett av mina trailpass, men jag är inte helt säker.

Från ett avsnitt av norska "Uti vår hage".
Hmm, de glömde att varna för fästingar.....

Dock är jag säker på att det bästa är att vänta lite med att springa trail, off pist-orientering eller annan löpning tills jag är säker på att infektionen har gått ur kroppen.

Mätbara förbättringar

Löpningen är mätbar. Varenda sekunds förbättring kan mätas, och den mätbara förbättringen sporrar. Sporrar till att träna mer, och hårdare. Sporrar till att fortsätta träna.

En cancerbehandling är säkert inte lika mätbar. Mår jag bättre idag än vad jag gjorde igår? Blir jag friskare? Frågor som kan vara svåra att få svar på. En cancerpatient kan i många fall bara hoppas.

Själv har jag aldrig haft cancer, så jag vet egentligen inte hur det känns. Jag kan försöka föreställa mig hur det känns, men det tror jag inte är rättvist mot de som har cancer. Kristian som skriver bloggen "I kroppen min" kämpar mot sin cancer. Han vet hur det känns. Han skriver starka texter. Läs dem.

Själv kämpar jag mot Borrelia. Det är en obehaglig infektion. Har man otur kan den sätta sig på nervsystemet., men har man lite mer tur kan det kännas ungefär som en förkylning.

Min Borrelia känns ungefär som en förkylning. En förkylning som inte riktigt vill ge med sig. 10 dagar med penicillin trodde jag skulle göra mig frisk, men infektionen har inte gått ur. Är jag friskare idag än vad jag var igår? Jag vet inte. Det är jobbigt att inte veta.

Det är svårt att mäta hur mycket friskare jag är idag än vad jag var igår. Jag kan bara hoppas att det snart är över.

Semester

Jag vill önska alla mina fantastiska läsare en underbar semester. Nu tar jag semester, vilket betyder att det kommer bli mindre bloggandes från min sida.

Jag hoppas att ni får och/eller har en underbar semester. Vi hörs!

Träna när man är sjuk

Hur sjuk kan man vara för att träna? Frågan dyker ofta upp på olika internetforum. Den vanligaste åsikten är att om symptomen sitter i halsen eller nedanför så är det definitivt träningsförbud, annars beror det lite på.

Efter att ha följt Anneli så har jag förstått att det bästa är att vara försiktig. Jag har verkligen förstått det. Jag har också förstått att det bästa är att inte träna oavsett var symptomen sitter. Även om symptomen sitter ovanför halsen.

Jag är sjuk. Min symptom sitter i halsen. Min symptom sitter i luftrören, näsa, öronen och i kroppen. Jag har 38 graders feber, och jag svettas så fort jag rör på mig. Det betyder träningsförbud. Det betyder alltid träningsförbud.