Positiv framtidsoptimism på Folk och Försvar

Det känns att vi är i början av ett nytt år, och som så ofta i början av ett nytt år så finns det framtidshopp, och hopp om en förändring. Hopp om en nystart.

Försvarsmakten och Försvarets Materielverk står inför en förändring, och en nystart. En positiv förändring med ökade ekonomiska tillskott som ska leda till någonting större och starkare, och som i år börjar med försvarskonferensen Folk och Försvar i Sälen. Försvarsministern är där. Överbefälhavaren är där. Generaldirektören på FMV är där. Marinchefen och arméchefen är där. Alla är där. Där och samlade.

Alla är där, och alla vet vad vi ska göra de kommande 10 åren. Alla vet att vi ska bygga ett än mer slagkraftigt försvar med allt vad det innebär. Alla vet att vi har mycket att göra. Alla vet vilken utrustning som måste köpas och vilka organisationer som måste utvecklas. Alla vet, och det känns som att vi går in i det nya året med de ökade ekonomiska anslagen samlade och enade.

Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och övriga myndigheter inom Försvarsdepartementet är samlade, enade och starka, och vi har alla mycket att göra de kommande 10 åren.

Den positiva framtidsoptimismen vi står inför handlar inte bara om Försvarsmakten eller Försvarets Materielverk. Den positiva framtidsoptimismen handlar även om industrin. Fin svensk tillverkningsindustri som kommer ta emot beställningar och uppdrag för att bygga den utrustning som behövs för att Sverige om 10 år ska stå med ett slagkraftigt försvar.

Den positiva framtidsoptimismen vi står inför handlar också om de ingenjörer vi behöver utbilda på svenska universitet och högskolor. Ingenjörskunskap vi kanske inte har idag utan som vi måste skaffa oss genom att tillföra forskningsmedel för att kunna lösa våra problem. Men det gör inget. Vi löser det. Vi kan inget annat än att lösa den här typen av problem.

Jag hoppas att årets försvarskonferens Folk och Försvar i Sälen präglas av den positiva framtidsoptimism som finns. Förutsättningarna finns, för alla är där, alla är samlade och enade, och alla vet.

Alla vet att vi har väldigt mycket att göra.

Ett ökat försvarsanslag får inte bli ett nytt Karolinska

Kan ett ökat försvarsanslag blir ett nytt Karolinska? Kan guldet bli till sand som rinner oss ur händerna? Blir det pannkaka av alla pengar? Dyra långa oändliga processer som slutar i någonting som bara är en liten vante, när man egentligen ville ha en kostym.

Att det tar 15 år från att de första specifikationerna börjar skrivas till leverans av ett militärt system är så klart inte bra, och nu kanske ni tänker; "Så lång tid tar det inte, det är ju nästan ett helt arbetsliv". Ja, men nu är det så att det kanske inte är helt osant det där eftersom det är oerhört avancerade beslutsprocesser och utvecklingsprocesser som ligger bakom, och nu är det viktigare än någonsin att förstå varför det kan ta så lång tid att utveckla militär materiel.

Det är viktigt att förstå det eftersom det svenska försvaret nu troligtvis står inför en ansenlig ökning av försvarsbudgeten samtidigt som de olika försvarsgrenarna gör vad de kan för att få så stor del av investeringspengarna som möjligt. Arméchefen pratar ut i media om att han minst behöver en till brigad (4 500 man med utrustning). Marinen vill ha nya stridsfartyg och Flygvapnet vill ha förstärkning till sin verksamhet. Alla vill ha sitt, och det är inget konstigt med det.

Det konstiga är dock att det kan ta 15 år från att de första specifikationerna skrivs till att tex en båt levereras. Det här är så klart en oacceptabel tidshorisont och så kan vi inte ha det när nya ekonomiska tillskott kommer Försvarsmakten och FMV tillhanda.

Den 6:e januari gick också Beatrice Ask ut i Rapport och sa hon är bekymrad över försvarsförmågan och att den måste bli bättre här och nu, men även hon verkade tycka att det tar lite för lång tid.

Vi vet var vi står, vi vet vad vi vill, och vi vet var vi ska. Det betyder att vi vet vilken utrustning vi har och vi vet vilken utrustning vi behöver köpa för att nå vårt mål. Det vet Försvarsmakten, det vet FMV och det vet regering och riksdag. Det vet alla, och alla vet också vad vi behöver prioritera så det är bara att sätta igång.

Men, det här med att ”sätta igång” är alltid inte så enkelt men som tur är så skedde det en organisationsförändring vid nyår som innebär att FMV får ta del av investeringspengarna direkt utan att Försvarsmakten finns med som mellanled och det spelar oss i händerna på ett positivt sätt. Så därför kommer här fem enkla tips till hur utvecklingen av ny materiel ska komma igång så att vi inte behöver vänta 15 år på leverans.

1. Regeringen ska omgående på befintligt underlag (vi vet tillräckligt) prioritera och ”öronmärka” pengar till respektive investering (tex nytt stridsfartyg, ny armébrigad, etc) där tex FMV som mottagare av investeringsmedel ska hantera varje investering som ett projekt
2. Förenkla utvecklingsprocesserna. Det går att ta bort en hel del steg, kontroller och göra utvecklingsprocesserna enklare. Utveckla enligt förenklad utvecklingsmodell.
3. Använd ett mindre team på max 10-15 personer som sköter allt från projektledning, specificering, granskning av design/konstruktions, avtalshantering, uppföljning av leverantörer, osv. Teamet ska ha långt gående mandat att ta tekniska och funktionella beslut som krävs för att driva utvecklingen framåt.
4. Acceptera inte ändringar efter specificeringsfasen är slut och byggnationsfasen har börjat. Det kostar bara tid och pengar.
5. Håll tidplanen för om man levererar på tid så håller man budget. Allt som görs ska fokuseras på att klara kommande milstolpe på tid för gör man det så har man till slut klarat sista milstolpen på tid och budget.

Det här är ganska enkla grejer som ändå är väldigt svåra att genomföra för det finns väldigt många människor runt omkring ett militärt projekt som har lite olika viljor och olika perspektiv med möjlighet att påverka i olika riktningar.