Är det politiska klimatet tuffare idag än tidigare?

Det kan inte ha undgått någon att det politiska klimatet i världen på senare tid har gått från globalisering, internationalisering och samarbete till ett mer polariserat klimat präglat av motsägelser, protektionism och hot om konflikter.

Om ens politiska erfarenhet inte sträcker sig längre än 20 år tillbaka i tiden kan dagens hårda klimat lätt skrämma och förvirra. Vem har rätt, och vem har fel? Vågar jag säga vad jag tycker? Många har många frågor, och söker många svar.

Om vi ser till historien så måste vi nog gå tillbaka till 70-talet för att hitta en period där politiken präglades av lika stora motsättningar som idag. Då precis som idag var det terrorattacker, sanktioner och kärnvapenhot. Vi i Sverige försökte då precis som idag hålla oss neutrala. Då var det en framgångsrik strategi som vi mer eller mindre glömde bort efter murens fall 1989. Murens fall 1989 kan nu i efterhand också symbolisera startskottet för den efterföljande lugnare politiska perioden som präglades av globalisering, internationalisering och samarbete. En period som de flesta av oss känner igen oss i. En period som för många av oss kändes trygg.

Det här råa politiska klimatet vi ser idag har vi alltså sett förut. Det var under 70- och 80-talet, och vid den tiden fördes debatten hemma i vardagsrummen och i små lokala sammanslutningar som i bästa fall kunde få en text publicerad i en tidning. Vid den tiden var det alltså svårt att nå ut med sitt budskap. I ett försök att nå ut med sitt budskap kunde den lilla sammanslutningen också ge ut en egen liten tidning som ofta trycktes upp på enklast möjligaste sätt i A4-format och i svart/vitt.

Svårigheten att nå ut med sin åsikt och argumentation gjorde att hela det politiska klimatet vid den tiden inte kändes lika hårt och rått som idag. Detta då vi idag enkelt kan nå ut till 10 000-tals läsare med våra åsikter och argument. Vi behöver inte längre en tidning till det samtidigt som de enkla A4-skrifterna nu ersatts av sofistikerade och välskrivna hemsidor, bloggar och andra sociala kanaler.

Mängden samhällskritik och argumentation är alltså lättillgängligare idag än tidigare. Samhällskritik och argumentation som idag också är enklare att manipulera och förvränga än tidigare. Som exempel kan vi använda Trumps uttalande om den svenska migrationen där argumentationen och retoriken mer eller mindre känns desperat. Att använda ett reportage från Fox News som källa är inte riktigt klokt. Det bara är så. En President ska använda sig av andra kanaler för inhämtande av information. Men det absurda stannar inte i att Fox News används som källa utan det hela blir än absurdare när Sverige sedan etablerar en moteld som föringar och undertrycker de problem som faktiskt finns med migrationen.

Som slutsats kan vi alltså säga att det hätska politiska läget inte är nytt. Det fanns på 70- och 80-talet också, dock följt av en ca 20 år lång period av lugnare politiskt läge. Det nya i det nuvarande hätska politiska läget är alltså de kanaler vi använder för att diskutera och påverka, och här känns det som att dessa kanaler ibland missbrukas. Det nya är också att vi medborgare måste lära oss och hantera den ibland manipulerade informationen som överöser oss, och att det blir svårare och svårare att veta vad som är rätt, och vad som är fel.

Vi får bara hoppas att de nya kanalerna, och sätten att argumentera och diskutera inte får politiker eller andra att gå över gränsens, och ta det politiska klimatet neråt på "konflikttrappan". Neråt på konflikttrappan där det sista steget heter "Tillsammans ner i avgrunden" och kan uttryckas som "Jag bryr mig inte om det går dåligt för mig, bara det går dåligt för dig".