Fantastisk veteranlöpare

Är på väg hem från jobbet. Jag har tränat, och bär på datorväska och träningskläder. Det är varmt. Samtidigt som jag går igenom bostadsområdet hemma i Vallentuna hör jag en röst ropa bakom mig.

-Lennart!; är det någon som ropar, och innan jag vänder mig om så hinner jag tänka att det kanske är något av mina barn som ropar, eller någon granne. På sätt och vis var det också en granne som ropade då hon som ropade bor ca 200 meter ifrån mig.

Det var Åsa som ropade, Åsa Lundin. Åsa som för ett par veckor sedan sprang Stockholm Halvmaraton på tiden 1:20:39 och som på det blev fjärde bästa tjej av totalen, men då Åsa är 46 år gammal, och mamma till två barn, så tycker jag att hon var bäst av alla.

På vår väg hem genom bostadsområdet hinner Åsa berätta lite om sitt lopp. Hon berättade att hon fick en sån där fullträff där hon aldrig blev trött. Hon bara körde på och starkast var den positiva känslan upp för backarna på Södermalm.

Hon berättade också att hon tagit det lite lugnt i början men då hon efter ca halva loppet mötte den före detta Vallentunalöparen Lars Södergård (som var farthållare för 1:20-gruppen) så ville tydligen Lars att hon skulle springa lite fortare eftersom hon kunde prata så mycket. De hade gemensamt ökat farten lite men då det kändes lite för fort så tyckte Åsa att det var bättre att spara lite på krafterna. Klokt tycket jag.

När vi närmade oss våra hus nämnde jag att hon i mål bara var ca 50 sekunder efter Charlotte Karlsson och det hade hon så klart koll på och här kunde jag också se en antydan till revanschlust. En revanschlust som kanske började infinna sig redan i somras på Stockholm Marathon då Åsa (där med en femte plats på tiden 2:49:56) bara var drygt tre minuter efter Charlotte Karlsson.

På vår väg genom vårt bostadsområde hinner vi också med att avhandla Åsa´s träning och coachuppdrag på Team Stockholm Marathon och Urban Tribes, och när vi kommer fram till min lilla gatstump där jag ska vika av mot mitt hus nämner jag för Åsa att Ewy Palm var som bäst när hon var 48. Åsa ler och säger, - Jag vet.