fredag 30 december 2016

Spola krönikan

Jag spolar krönikan. Precis som jag för några år sedan spolade kröken. Jag spolade kröken för när jag fick barn kändes kröken mer och mer otidsenlig och opassande då jag inte ville vara alkoholpåverkad i mina barns närhet. Missförstå mig inte nu. Jag dricker ibland. Med måtta. Jag dricker till exempel vin och öl till maten när det passar sig. Mitt favoritvin är Barbaresco Asili (som är ett Italiensk AAA vin för 1500 kr/flaska) från 2003 som jag kan bjuda goda vänner på. Det är inget konstigt med det. Jag kommer också dricka Champagne på Nyår, men kröken, det var nog 15 år sedan sist.
Bild lånad från nätet någonstans. Jag vet inte var.....
För mig har det känts helt naturligt att spola kröken, och lika naturlig känns det för mig att spola krönikan. Det känns helt naturligt då en krönika sätter stora delar av bloggföreteelsen i ett sammanhang som känns lite fånigt för mig. Låt mig förklara.

Jag menar, att blogga och att vara inspiratör är bra, och det verkar fylla en funktion i samhället. Det är också kul. Det vet jag, för jag har själv varit där. Men att blogga och att vara inspiratör är ingenting som någon annan gör dig till utan det är du själv som gör dig till det. Detta då det är du själv som startar en blogg och skriver om din egen träning. Detta då det är du själv som formulerar bilden av dig själv, och det är du själv som bestämmer hur du vill att andra ska uppfatta dig genom att läsa dina texter på din blogg som du själv har skrivit och som handlar om dig själv.

Att under ett års tid skriva inlägg om sig själv för att sedan skriva en krönika om sig själv, baserat på sina egna inlägg som handlar om sig själv, känns lite sådär. Någonstans känner jag att min gräns för hur mycket rundgång det får bli är nådd, och den gränsen är nådd med krönikan, så därför spolar jag den.

Själv nöjer jag mig med att summera året som gått med att jag sprungit många distanspass över 15 km i den fart jag känner för, och schyssta biceps.

tisdag 20 december 2016

En schysst biceps

Jag har lagt om träningen lite. Tidigare bestod min träning av 100% löpning. All annan träning betraktades som slöseri med tid. Ett träningspass som inte bestod av löpning var ett missat träningspass med löpning. Det bara var så.

Idag har jag dragit ner löparambitionen lite. Jag springer inte lika mycket, och inte lika fort. Men jag tränar lika ofta då det fortfarande blir 4-5 träningspass per vecka där jag kör vartannat pass löpning över 15 km i den fart jag känner för, och vartannat pass styrketräning.

Det är en träning som ger både kondition och schyssta biceps. Det är bra. Det är bra då det är ganska lätt att skryta med en schysst biceps. Sitter man med några grabbar så behöver man liksom bara flexa till lite med bicepsen så blir de nervösa. Lite som att renovera köket. Då blir grannarna nervösa. De låtsas inte om något, men det ser vad som pågår och tittar lite i smyg.

Med löpning är det lite svårare att skryta. Det är svårare eftersom man måste vara ganska insatt i löpning för att förstå hur mycket bättre det är att springa en mara på 2:50 än på 4:50, och sånt förstår inte normala människor. Normala människor blir lika imponerade av alla som springer en mara. Eller en mil. Det är "same-same" för dem.

Annars ser mitt styrketräningsprogram i dagsläget ut så här:
  • Bänkpress: 4 set med repetitionerna 12+10+8+6
  • Hantelpress/snebänk: 4 set med repetitionerna 12+10+8+6
  • Axelpress: 4 set med 10-12 reps
  • Flyes: 4 set med 10-12 reps
  • Rodd: 4 set med repetitionerna 15+14+12+10
  • Spreads: 4 set med 15 reps
  • Triceps med rep: 4 set med 10 reps
  • Tricepspress: 4 set med 10 reps
  • Bicepscurl: 4 set med 10 reps
  • Hantelcurl: 4 set med 10 reps
  • Vadpress: 4 set med 20 reps
Ett schysst kök och en schysst biceps, det är det som syns, och det är också det som folk verkar begripa sig på. Det kanske är lite tråkigt för oss löpare och känns lite ytligt, men det är sånt man får ta här i livet.

måndag 5 december 2016

Einsteins relativitetsteori och löpband

Och så var det vinter igen och som vanligt börjar löpbandet och dess fysik diskuteras, och den mest frekvent förekommande frågan är om det är lättare att springa på löpband än att springa utomhus på slätmark. Och vet ni? Nästan alla har fel. Nästan alla verkar tro att det är lättare att springa på löpband eftersom bandet rör på sig. Till och med på Runner´s World kan man läsa:

”Tempot på löpbandet motsvarar inte samma fart vid utomhuslöpning. Eftersom du slipper luftmotståndet och får en viss hjälp av bandets rullning bör du springa med 1,5 procents uppförslutning för att få samma motstånd som vid utomhuslöpning”.

Att denna text har sluppit igenom och publiceras på Runner´s Worlds hemsida är för mig helt obegripligt, och det är just stycket ”.... och får en viss hjälp av bandets rullning....” som felar. Det är precis som att Einsteins relativitetsteori inte gäller på ett löpband.

Folk verkar vägra förstå att den framåtdrivande kraften vid tex 5 min/km (12 km/h) blir samma oavsett om du springer på löpband eller utomhus på slätmark. Alltså, den framåtbringade kraften du överför till underlaget måste alltså generera en fart på 12 km/h, och det oavsett om du rör på dig i förhållande till marken eller om marken rör på sig i förhållande till dig. Jag vet inte hur jag ska förklara det här, men låt oss ta hjälp av Einstein och hans relativitetsteori för det är precis samma sak. Einstein använde sig dock av ett tåg för att förklara.

Låt oss säga att Einsteins tåg åker framåt i 12 km/h och om du befinner dig i tåget och springer i motsatt riktning i 12 km/h så kommer du stå still i förhållande till marken, men i tåget kommer det kännas som att du springer i 12 km/h.

För en observatör i tåget springer du alltså i 12 km/h men för en observatör som står på marken utanför tåget så står du still i förhållande till marken (och honom). Detta ger oss alltså att ”hastigheten är relativ i förhållande till observatörens hastighet, men fysiken lagar gäller lika för båda”, och om ni inte visst det så är det just det som är Einsteins relativitetsteori.

Att gå omkring och hävda att det är lättare att springa på ett löpband än utomhus på slätmark är alltså att hävda att Einsteins relativitetsteori inte gäller på löpband, men det kan jag lova er att den gör.

Dock finns det en liten, liten brist i jämförelsen med Einsteins relativitetsteori. Vet ni vilken det är?

fredag 2 december 2016

Trainsplaining

Plötsligt händer det. Plötsligt står snubben bara där. Ja, för oftast är det en snubbe. Från ingenstans har han dykt upp, kommer med anmärkningar, och förklarar för dig hur du ska sköta din träning och hur du ska genomföra dina övningar. Han "trainsplainar" lite för dig.

Utan att du har bett honom så tar han sig friheten att förklara; - Vänta lite, gör så här, för om du håller ut armbågen lite så tar det bättre här, säger trainsplainaren till dig utan att du har bett om det. Ofta samtidigt som han visar genom att peta lite på dig med sina fingrar.

Trainsplainaren rättfärdigar ofta sitt beteende genom att hävda att om han inte trainsplainar lite för dig så kommer du bara att skada dig, och det gör en trainsplainare enligt sin egen självbild snäll och omtänksam. Snäll och omtänksam då du också enligt trainsplainaren får träningstips som andra minsann betalar för.

Oftast träffar du på en trainsplainare på gymmet, men han finns även på andra håll. Kvinnor är också mer drabbade av trainsplaining än män. Det är också vanligare att män tar på sig rollen som trainsplainare än kvinnor.

Om ni drabbas av en trainsplainare så är mitt tips att INTE säga "- Tack för tipset", le och se tacksam ut eftersom då bekräftar du bara trainsplainaren vilket i sin tur leder till att han stannar kvar och förklarar ännu mer saker.

Har du drabbats av trainsplaining?