Bild lånad från nätet någonstans. Jag vet inte var..... |
Jag menar, att blogga och att vara inspiratör är bra, och det verkar fylla en funktion i samhället. Det är också kul. Det vet jag, för jag har själv varit där. Men att blogga och att vara inspiratör är ingenting som någon annan gör dig till utan det är du själv som gör dig till det. Detta då det är du själv som startar en blogg och skriver om din egen träning. Detta då det är du själv som formulerar bilden av dig själv, och det är du själv som bestämmer hur du vill att andra ska uppfatta dig genom att läsa dina texter på din blogg som du själv har skrivit och som handlar om dig själv.
Att under ett års tid skriva inlägg om sig själv för att sedan skriva en krönika om sig själv, baserat på sina egna inlägg som handlar om sig själv, känns lite sådär. Någonstans känner jag att min gräns för hur mycket rundgång det får bli är nådd, och den gränsen är nådd med krönikan, så därför spolar jag den.
Själv nöjer jag mig med att summera året som gått med att jag sprungit många distanspass över 15 km i den fart jag känner för, och schyssta biceps.