onsdag 11 september 2013

Dimma

Det är lite dimmigt. Inte mycket, bara lite. När jag kommer ut ur kurvan på bortre långsidan och blickar mot parkeringen ser jag en lätt dimma som börjar lägga sig över marken.

Det börjar skymma. Dimman ligger lågt, och vaktmästaren har ännu inte tänt lamporna över Vallentuna IP. När jag springer på bortre långsidan mot bilparkeringen tänder en bil sina strålkastare, och dess ljus lyser upp dimman. Jag ser att dimman rör på sig lite.

Det är väldigt fuktigt i luften, och när jag springer i kurvan mot start och målrakan ser jag att den svaga dimman når upp till midjan på de som står vid mållinjen. Det är ett ganska häftigt fenomen, och jag springer rakt igenom det.

Jag springer ett intervallpass över 12*400 meter med 400 meter joggvila. Det är fuktigt, och tungt. Riktigt tungt. Intervallerna hamnar på ca 1:30, och joggvilan på ca 2:15.

Efter passet känner jag mig nöjd och tacksam. Jag känner mig nöjd med att ha genomfört passet, och tacksam för att jag har fått ta del av väderfenomenet. Jag känner mig också nöjd med livet.

4 kommentarer:

Håkan sa...

Visst är det häftigt med dimman som har varit nu ett par dagar! Igår kom den krypande då jag var på väg från Vallentuna IP, men fuktigheten i luften fanns långt tidigare.
Jag tror att just luftfuktigheten gör att det blir lite trögare eftersom kroppen inte får någon avkylning genom svettning.

Lennart sa...

Håkan - Kul med en kommentar :-). De inläggen jag är mest nöjd med brukar få minst kommentarer. Undra varför :-)?

I det här inlägget försöker jag belysa en annan del av träningen, än just bara träning. Här försökte jag beskriva en ganska häftig upplevelse, men ingen reagerar :-).

Hade jag därmot nöjt mig med att rada upp intervalltider (1:29 - 1:30 - 1:29 - 1:31.....) och skrivit att jag var kräktrött så hade jag haft minst 15 kommentare nu med "bra gjort", "jämna och fina tider", "starkt", "kör hårt...." :-).

Härligt och roligt fenomen :-). Jag gillar det. Det har hänt förr att jag har känt mig nöjd med ett inlägg utan att få någon respons alls :-).

Håkan sa...

Den här sortens dimma får mig alltid att tänka på John Bauer illustrationer, speciellt när man är nära skogsbryn, vad är det egentligen som döljs där i dimman?

Träning är ju inte bara träning för musklerna, man måste ju låta de andra sinnena vara med och njuta av härlig naturupplevelse!

Lennart sa...

Håkan - Jag känner inte till John Bauer men jag ska ta reda på lite om honom. Det låter intressant.

jag håller helt med dig också. Visst är träning inte bara muskler och kondition. Det är helt klart en naturupplevelse också :-)!