torsdag 29 september 2011

40-minutersträsket

Idag när jag åkte hem från Vallentuna IP efter ett intervallpass på 4*2000 meter funderade jag på hur svårt det är att ta sig under 40 minuter på milen.

Att springa en mil under 50 minuter är inte så svårt, med en inte alltför stor träningsmängd klarar nästan vem som helst av det. Att springa en mil under 45 minuter kräver lite mer träning, men det är ingenting mot vad som krävs för att springa en mil under 40 minuter. De sista 5 minuterna, dvs från 44:59 till 39:59, är svåra att ta. Det kräver ytterligare en ökad träningsmängd, och den tidsmässiga förbättringen går långsamt, nästan lite trögt, det är som att befinna sig i ett träsk, ett 40-minutersträsk.

På Hässelbyloppet är planen att lämna 40-minutersträsket bakom mig, och jag hoppas att dagens pass på 4*2000 meter var ett steg på vägen. Snittfarten på intervallerna blev 3.58 - 3:58 - 3.58 - 3.58, och vilan blev 1.17 - 1.22 - 1.35 vilket jag betraktar som en kort vila med tanke på längden på intervallerna. Jag disponerade krafterna väldigt bra idag, och det känns som att jag snart behärskar sub 4-fart ganska bra.

tisdag 27 september 2011

Det är inte illa

Att springa på sågspån i skogen är inte illa. Att springa i den friska luften en sval höstkväll är inte illa. Att springa när löven börjar bli gula på träden är inte illa. Att springa efter en jobbig arbetsdag på jobbet är inte illa.

Att springa när allt det jag precis nämnde infaller på samma gång är verkligen inte illa, och det var precis vad jag gjorde idag. Dagens pass blev en distanslöpning över 11.6 kilometer i 4:40-fart.

söndag 25 september 2011

Efterklok och tidigare resultat

Jag anmälde mig aldrig till årets Lidingölopp. För ett par månader sedan tänkte jag att jag skulle satsa på fartträning och kortare lopp under hösten, och om jag inte tänkte satsa för full på Lidingöloppet ville jag inte springa. Beslutet baserades på ett träningstänk jag hade för ett par månader sedan. Idag tänker jag annorlunda.

Det blir aldrig riktigt som planerat. Idag sprang jag ett långpass över 27 kilometer i 5:06-fart, och igår sprang en av mina grannar Lidingöloppet på ca 3 timmar. Idag tänker jag att jag kunde ha sprungit Lidingöloppet tillsammans med honom istället för att springa 27 kilometer själv.

Min silvermedalj från 1995 då tiden blev 2:11:31
Dock är jag fortfarande lite kluven till att delta på lopp utan att springa så bra jag kan. I dagens datoriserade värld syns tidigare resultat i resultatlistorna en lång tid framöver. Stockholm Marathon räknar till exempel ut "medeltiden" av alla genomförda Stockholm Marathon. Det är inte roligt att se att min sämsta tid är 4:45. Det som inte står är att jag sprang de loppet med migrän. Det är så klart inte riktigt klokt att springa ett maratonlopp med migrän, men jag ville ha medaljen och genomförde loppet i ett för mig lugnt tempo.

Det här med att tidigare resultat visas (bra resultat som dåliga resultat) är självklart inte så viktigt, men det är en faktor som jag tror att många tänker på, eller har jag fel?

lördag 24 september 2011

400-ingar som knäckte mig

Den här veckan har mest bestått av lugn träning, men idag kände jag att jag skulle belasta lite mer så jag bestämde mig för att åka ner till Vallentuna IP för ett pass 400-ingar. Planen inför passet var att springa intervallerna mellan 1:23-1:25, vilket är en fart jag tidigare har behärskat.

De första 7 intervallerna gick på 1:26 - 1:23 - 1:23 - 1:25 - 1:24 - 1:25 - 1:25, men sen tog jag slut. Jag vet inte riktigt vad som hände men jag hade ingen energi. Kroppen fungerade helt enkelt inte 100% idag. De avslutande intervallerna rullade jag mest igenom på tiderna 1:30 - 1:32 - 1:31 - 1:30 - 1:29 - 1:30. Jag får vara nöjd med att jag genomförde ett pass 400-ingar. Det känns så klart tråkigt att det blev så här, men det händer ibland. Alla har vi nog råkat ut för den här typen av misslyckade pass någon gång och det är bara att "skaka av sig". Nu ser jag istället fram mot morgondagens långpass som jag hoppas på ska hamna mellan 24-26 kilometer.

Samtidigt som jag körde mina 400-ingar var det en annan kille på IP som körde ett pass 800-ingar. Jag såg att han höll bra fart på intervallerna, och när vi pratade lite efter träningspasset visade det sig att han hade 3:00:44 från Turin Marathon. Det är en bra tid, men det är också en tid som är känns lite irriterande. Revanschlusten var stor, och om någon (några?) vecka skulle han ner till Amsterdam och försöka springa maran under 3 timmar. Jag hoppas verkligen att han klarar det, och önskar honom så klart lycka till.

onsdag 21 september 2011

LG Skoog

LG Skoog är tydligen en ny medarbetare på Runners World med uppgift att agera coach och svara på läsarnas frågor om löpträning.

Jag känner inte LG Skoog, men han var en av "reseledarna" när jag var i New York och sprang New York Marathon. Jag upplevde honom som en riktigt rolig kille med ett outtömligt förråd av humor och han berättade många historier om sin tidigare köparkarriär. Han lockade fram många skratt under de dagarna vi var i New York.

Hur han kommer att göra sig i Runners World vet jag inte, men det ska bli kul att se vilken prägel han kan sätta på tidningen.

tisdag 20 september 2011

Distanslöpning

Det var länge sen jag sprang ett helt vanlig distanspass. Den senaste tiden har jag nästan bara sprungit tävlingar, intervaller, återhämtningsjoggar och långpass. Idag gav jag mig dock ut på ett helt vanligt distanspass. Det blev 12 kilometer på en snittfart av 4:48 min/km.

Det var inga krusiduller alls idag. Efter att ha öppnat de första 6 kilometerna i 4:55-fart ökade jag lite på hemvägen, och när jag stängde av klockan visade den att jag hade sprungit de avslutande 6 kilometerna i 4:41-fart. Så enkelt.

Det finns inte så mycket att säga om dagens pass, men efteråt reflekterade jag lite över hur skönt det är att vara ute och springa nu. Det är lagom varmt, luften är frisk och några träd börjar bli gula. Det är väldigt uppfriskande.

måndag 19 september 2011

Tittar på regnet......

Jag sitter och tittar ut genom fönstret samtidigt som regnet faller ner på altanen. Jag höjer blicken och ser när vinden tar tag i skyddsnätet på studsmattan och tilltar i styrka. På studsmattan ligger en boll som blåser över till motstående sida för att sedan rullar tillbaka när vinden avtar.

Det är vilodag idag. Senaste veckan har jag tränat riktigt hårt. Benen är trötta och i musklerna drar det lite överallt. Jag sitter här med trötta ben som inte vill ta mig någonstans, och jag känner mig lite som en äldre pensionär som sitter och tittar på regnet.

Jag funderar på att jag inte har några planer för helgen. Helgen är som ett blankt papper. Jag kanske skulle fylla på det blanka pappret med lite aktiviteter. Kanske ska plocka in studsmattan. Kanske ska åka och heja på alla som springer Lidingöloppet. Kanske ska rensa lite i trädgården och ta in utemöblerna, det är dags för det nu. Ett intervallpass borde jag också kunna genomföra. Ett pass på 10*400+10*200 kanske blir bra.

Regnet tilltar i styrka och jag sitter fortfarande med trötta ben och tittar på regnet. Jag andas lugnt genom näsan ungefär som Leif GW Persson brukar göra. Leif GW Persson brukar nog sitta och titta på regnet, men där slutar nog likheterna med mig.

Leif GW Person har nog aldrig funderat på att genomföra ett intervallpass på 10*400+10*200. Den tanken har nog Leif GW Persson aldrig tänkt. Tänker att om Erik Hörstadius kan skriva i Runners World så borde Leif GW Persson också kunna göra det. Det är samma människor som dyker upp överallt. Nä, Leif GW Persson i Runners World var nog ingen bra tanke....

Nu är dags att sluta sitta här, och göra någonting vettigt istället. Dock är det ganska skönt att sitta här, titta på regnet och fundera. Dessa stunder behövs också.