Om ni tror att inte jag springer så tror ni fel. Jag springer visst. Som
idag. Idag blev det 12 kilometer löpning runt Djurgården i snömodd och snörusk
utan mössa och vantar. Ja, så blev det, och nu kanske man kan tycka att det var
lite dumt att springa utan mössa och vantar i snörusk, men det har sin naturliga
förklaring. Dock tänker jag inte gå in på den nu.
Nu när ni sitter och funderar på varför jag inte går in på den så
vill jag lyfta upp ett ämne inom vinterlöpningen jag tycker det talas väldigt
lite om, och det är att belastningen på fötterna
och vaderna blir helt annorlunda vid vinterlöpning/snölöpning. Detta då det
ojämna underlaget tillsammans med löpning på snö hela tiden ger små konstiga
vridningar i fötterna, vristerna och vaderna. Små konstiga vridningar som med
tiden ger problem med vader och hälsenor, samt skador som Plantar fasciit och Hälsporre.
Jag vill nu uppmärksamma er på att ni MÅSTE vänja kroppen vid att
springa på snö och snömodd. Ni MÅSTE korta ner passen under en period och bygga
upp musklerna så att de klarar av den mer ansträngande vinterlöpningen/snölöpningen.
Annars kommer bara ovan nämnda skador som kan ta upp till ett år att läka.
Jag är helt säker. Även fast jag varken har sett eller läst några
vetenskapliga studier i ämnet så är jag helt säker på min sak. Jag är helt
säker på att problem med vader, hälsenor, Plantar fasciit och Hälsporre ökar
under vinterhalvåret och det är bara en tidsfråga innan ni kommer börja läsa om
dessa skador på bloggar och diskussionsforum.
Och du! Det spelar ingen roll om du springer i Icebug eller inte. Vänjer du inte kroppen vid att springa på snö och snömodd så kommer du få problem i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar