lördag 14 oktober 2017

Höstlöpning och skilsmässor

Sommaren är slut, och nu är det höst. Det blir mörkare, kallare och ruggigare. Depressionerna och skilsmässorna ökar. Allt är tungt och trist. Men inte för mig. Inte för mig som löpare.

För mig som löpare är hösten grym. Löpningen är grym. Grym då man kan ligga på och köra i fullt ös hur länge som helst utan att bli trött (detta sagt med en liten överdrift). Kilometer efter kilometer i sval och krispig luft. Löpning som helst genomförs när det fortfarande är ljust.

Jag gillar också när det duggregnar. Det brukar vara lite kallt i början men jag blir alltid fort varm i kroppen, och sen är det bara att bomba på.

Om skilsmässorna ökar under hösten för icke löpare så tror jag att vi löpare gifter oss oftare på hösten. "Jäklar vad bra det gick att träna löpning idag", tänker vi och sen friar vi till vår partner och i nästa sekund så är vi gifta. Så gör nog alla (detta också sagt med en liten överdrift).

Annars så gillar jag också fredagslöpning. Höstlöpning och fredagslöpning i duggregn som det blev igår är nästan oslagbart och om jag inte redan hade varit gift så hade jag friat direkt. Fast då jag och min fru varit gifta i 13 år, och tillsammans i 20 år (det är ingen överdrift), kanske jag kan fria en gång till. Jag menar, min vigselring har jag ju ändå tappat. Den ligger på havets botten.

Vigselringen försvann när jag lekte med barnen och kastade dem i vattnet från en brygga. Plopp sa det när ringen råkade åka av och sen var den borta. Jag tappade ringen eftersom jag tvärt emot alla andra män har blivit smalare och gått ner i vikt sen jag gifte mig (även detta sagt med en liten överdrift).

Inga kommentarer: